onsdag 28 november 2012

Socialt hållbar utveckling och tillväxt

Dagens blogginlägg berör folkhälsans grundläggande dimensioner.

Det handlar om framtida utmaningar som redan idag är tydliga. Pratar vi idag om hållbar utveckling och tillväxt missas ofta begreppens koppling till folkhälsa.

Tillväxt används ibland synonymt med samhällsutveckling. Om överskottet från tillväxten används till att utveckla mänskliga resurser och bevara ekologiska värden långsiktigt blir tillväxten hållbar. I ett samhälls och folkhälsopolitiskt perspektiv kan hållbar ekonomisk tillväxt minska klyftorna mellan rika och fattiga i Sverige. Då pratar vi samhällsutveckling!

Inte minst Marmotkommissionen och kunskapen om den sociala gradientens påverkan på hälsa har visat detta.

Konkurrans

Idag nämns tillväxt ofta i sammanhang där landets kommuner konkurrerar med varandra om att vara attraktiva då urbaniseringen gör att, unga speciellt, och befolkningen i hälften av kommunerna minskar i antal. Det gör att skatteunderlaget minskar och därmed service och tillgänglig vård. En sådan negativ utveckling utan tillväxt påverkar naturligtvis folkhälsan. Kvar i utflyttningskommunerna blir den allt större andelen äldre som med ålderns rätt kräver mer service.

Vad vill då de unga ha av sitt lokalsamhälle?

- Ett bra jobb är den vanligaste framtidsdrömmen.
- Bostäder med en rimlig hyresnivå
- Möjlighet till högskolestudier på orten
- Ett miljövänligt liv, tex i form av säkra cykelbanor
- Fler mötesplatser för ungdomar

Utmaningen

Allt detta ryms inom de nationella målområdena och kan påverkas genom kommunala beslut. Men konkurransen är hård! SKL driver kampanjen "Sveriges viktigaste jobb", Sveriges kommuner och landsting behöver rekrytera, i kamp med statliga och privata arbetsgivare, 420 000 nya medarbetare den närmaste 10-års perioden. Det gäller alltså att det viktigaste jobbet även är ett bra jobb!

Då får vi människor som mår bra, vilket ger en god folkhälsa, vilket ger minskade utgifter för kommuner vilket i slutändan kan ge en hållbar tillväxt!

Ha det bra och må så bra ni kan i Hässleholm!
Hälsningar Vidar

måndag 19 november 2012

Ungas tobaksvanor i Hässleholms kommun

Kommunchefens stabsfunktion

Tobaksvanor bland Hässleholms unga

I våras genomfördes Folkhälsoenkät barn och unga i Skåne i ett samarbete mellan kommuner, Kommunförbundet Skåne och Region Skåne. I resultatet kan vi se att alltför många unga försämrar sina chanser på arbetsmarknaden och till ett långt och friskt liv.

WHOs internationella tobaksvecka genomförs varje år i vecka 47. Med hänvisning till tobak- och barnkonventionen vill vi i år uppmärksamma barn och ungas rätt till tobaksfrihet och bästa möjliga hälsa.
Hässleholm
I Hässleholm uppger 19 % av flickorna och 16 % av pojkarna i åk 9 att de röker (varje dag eller nästan varje dag eller när de är på fest eller ibland). Motsvarande siffror på gymnasiets åk 2 är 38 % bland flickorna och 33 % bland pojkarna.
Det är 96 % av flickorna och 94 % av pojkarna i Hässleholms åk 9 som inte röker dagligen. På gymnasiets åk 2 är det 82 % av flickorna respektive 86 % av pojkarna som inte röker dagligen.
Bland Hässleholms elever i åk 9 är det ca 30 % som rökt vattenpipa. Bland de två år äldre eleverna i gymnasiet är siffran dubbelt så hög, ca 60 %.                      
Av Hässleholms  elever i gymnasiets åk  2 som använder tobak anger 68 % att de köper tobak i butik som finns i den egna kommunen. I Skåne generellt är motsvarande siffra 60 %.
Snus                                                                                                                                                          I Hässleholm uppger 99 % av flickorna och 90 % av pojkarna i åk 9 att de inte snusar (varje dag eller nästan varje dag eller ibland). I gymnasiets åk 2 är motsvarande siffror snus, 97 % bland flickorna och 77 % för pojkarna.
Det är 100 % av flickorna och 95 % av pojkarna i Hässleholms åk 9 som inte snusar dagligen. I andra året på gymnasiet är det i Hässleholm ingen flicka som snusar dagligen samtidigt som 89 % av pojkarna anger att de inte snusar dagligen.
Skåne                                                                                                                                                    På frågan bland Skånes elever i åk 2 gymnasiet när de rökte första gången anger pojkarna som medelvärde 14 år och flickorna 14,3 år.
Finns det ett samband mellan föräldrarnas sysselsättning och om deras barn är rökare?                                                                                                                                                                                     ► Det är minst dubbel förhöjd risk att Skånes elever i gymnasiets åk 2 röker om båda föräldrarna ej arbetar.
► Två av fem bland Skånes pojkar i gymnasiets åk 2 samt ca en av tre av flickorna använder någon eller båda av de två vanligaste tobaksprodukterna.
Sambandet mellan tobak och andra droger                                                                                                    I Skåne är det bland flickorna på gymnasiets åk 2 starkt  förknippat med riskbruk av andra droger om man röker. Tex är det tre gågner så vanligt att man intensivkonsumerar alkohol, mer än dubbelt så vanligt att man dricker sig berusad på alkohol varje gång man dricker samt sju gånger högre sannolikhet att flickorna som röker även har provat narkotika.
I bilden nedan ses att bland de elever som röker i Skåne finns det i ca 90 % av fallen även närstående som röker.
Program för WHO Tobaksfria veckan i Hässleholm                                                                Test av lungkapacitet med spirometri för allmänheten.  Tisd kl 13-15, onsd kl 13-16 och fred kl 13-15 i sjukhusets centralhall.                                                                                                                                      SMART- ungdom m.fl. på Resecentrum under onsdag eftermiddag                                                                                                                                                               Test och bedömning av levnadsvanor via pekskärm. Torsd kl 9-16 sjukhusets centralhall                                                                                                                                                                    SMART-ungdom m.fl. i Gallerian Fred kl 14-16
Fakta tobak                                                                                                                         Nästan ingen börjar med tobak efter det att man fyllt 18 år och då får köpa tobak legalt. Cigarettens rök innehåller 4500 skadliga ämnen som förs med blodet till kroppens alla delar. Ungefär 7000 dör av sin rökning varje år i Sverige, i snitt 10 år för tidigt. Av dessa 7000 dör 500 av passiv rökning. Rökning ökar bla risken för hjärtinfarkt, stroke, kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL), lungcancer, diabetes typ2 och ett 40-tal andra cancerformer. Rökning minskar möjligheten att få barn och du åldras i förtid som rökare.
Samhällskostnaden i 2009 års penningvärde beräknas till 30 miljarder kronor per år i Sverige. Kostnaderna för snus och passiv rökning ingår inte.
Snus                                                                                                                                                                       Snus innehåller 28 cancerframkallande ämnen och ökar risken för cancer i bukspottkörteln, hjärtinfarkt, stroke och försämrad munhälsa. Sannolikt ökar risken även för cancer i matstrupe och magsäck. Även ökad risk för metabolt syndrom, diabetes typ 2, idrottskador och missfall är indikerade.
En mycket stor del av tobaken, 68 %, köper de minderåriga själva i Hässleholms butiker. Vill du rädda någon från ett kanske livslångt beroende och förtida död kan du rapportera misstanke om olovlig försäljning till kommunens miljökontor, miljonamnden@hassleholm.se.
Länktips                                                                                                                                       www.tobaksfakta.se                                                                                          www.slutarokalinjen.se                                                                                                        www.umo.se                                                                                                                 www.smartungdom.se                                                                                    www.psykologermottobak.org

För mer information kontakta:
Vidar Albinsson, Folkhälsostrateg
Tel 0451-26 70 00, vidar.albinsson@hassleholm.se

                 Twitter och blogg om Hässleholms folkhälsa:
                                         http://twitter.com/folkhalsa
                                               http://folkhalsahassleholm.blogspot.com

tisdag 13 november 2012

Alkoholvanor bland Hässleholms unga

Hur är alkoholkonsumtionen bland Hässleholms ungdomar?
Utifrån enkäten som genomfördes i kommunens sexor, nior och elever i gymnasiets andra år i våras kan vi bla se var de får tag i alkohol, föräldrars attityder, hur ofta de dricker och vad de dricker. Det i sin tur kan användas för att utveckla det förebyggande ANDT arbetet i Hässleholms kommun.

Nationella uppmärksamhetsveckan för riskbruk av alkohol pågår sedan flera år tillbaka under vecka 45.   Syftet är att öka medvetenheten om alkoholens skadeverkningar hos allmänheten.
Hur ser då alkoholvanorna ut bland Hässleholms ungdomar? I den nyligen publicerade rapporten Folkhälsoenkät barn och unga har vi nu ett underlag för att besvara den frågan.
Den genomsnittliga debutåldern då man drack minst ett glas alkohol var för pojkar i Skåne 14,2 år och för flickor 14,5 år.
                 
Hässleholm                                                                                                                                                                 Bland Hässleholms nior uppger 66 % att de någon gång det senaste året druckit alkohol. Bland eleverna i gymnasiets åk 2 var motsvarande siffra 89 % i Hässleholm. 
  På frågan om eleverna som gick i nian i våras druckit hembränd sprit de senaste tolv månaderna svarade 94 % att de inte gjort det. Motsvarande siffra i gymnasiets åk 2 var 89 %.
  Det vanligaste sättet att få tag i alkohol för Skånes åk 9 elever är från kompisar eller kompisars syskon och näst vanligast är att annan vuxen köper ut. Undantaget är vin där det näst vanligaste sättet att få tag i alkoholen är svarsalternativet, egna föräldrar med lov.
  Av pojkarna i åk 9 i Hässleholm har ca 41 % varit berusade någon gång, siffran för flickorna är 46 %. Motsvarande siffror för gymnasiets åk 2 är pojkar 80 % och flickor 75 %.
Intensivkonsumtion                                                                                                                                              Med  intensivkonsumtion menas  att man vid minst en gång i månaden vid ett och samma tillfälle dricker alkohol motsvarande minst fyra burkar starköl eller minst fyra burkar starkcider/alkoläsk eller sex burkar folköl eller en hel flaska vin eller 25 cl sprit (ca sex shots eller drinkar).
  Ungefär 87 % av eleverna i åk 9 i Hässleholm uppger att de inte dricker en mängd alkohol motsvarande intensivkonsumtion. Motsvarande siffror avseende för pojkar i gymnasiets åk 2 är 48 % och för flickornas del 69 %.
 Bland eleverna med intensivkonsumtion av alkohol uppgav mer än varannan elev i årskurs nio att de rökte. Motsvarande andelar bland elever utan sådan intensivkonsumtion är 10 % bland såväl flickor som pojkar. Det syns i resultaten även ett samband mellan intensivkonsumtion och olovlig frånvaro.
Bjuden av förälder                                                                                                                                                    På frågan om man blir bjuden av sina föräldrar på alkohol svarar 60 % av pojkarna och 55 % av       flickorna i Hässleholms  åk 9 nej.
  I både årskurs 9 och gymnasiets åk 2 i Skåne är det dubbelt så vanligt bland de som blir bjudna av sina föräldrar att man dricker sig berusad varje eller nästan varje gång man dricker alkohol.
Närstående dricker för mycket                                                                                                                                   En fråga handlade om huruvida man har en närstående person som dricker för mycket. Bland de Skånska eleverna i åk 9 uppgav 27 % av flickorna och 21 % av pojkarna att så var fallet.
Alkoholens risker för unga                                                                                                                                    Tidig debut av alkoholkonsumtion ökar risken för hög alkoholkonsumtion senare i livet. Tidig debut är även associerad med högre risk för missbruk av andra droger samt med problem i skolan. I tonåren är personlighetsutvecklingen som känsligast. Då måste man utveckla sin självkänsla när det gäller att exempelvis snacka, dansa, flirta och ha roligt – helst utan alkohol. Annars finns det stor risk att man alltid kommer att behöva alkohol för att göra de där sakerna. Alkoholen kanske underlättar i början men i längden kan drickandet leda till ett socialt handikapp.
Fakta alkohol                                                                                                                                                        Drygt 6000 människor dör i Sverige varje år i förtid på grund av alkohol. En femtedel av alla patienter som tas in till akutsjukvård har alkoholproblem. Sammanlagd konsumtion i Sverige för de över 15 år motsvarar 9,5 liter ren alkohol per person och år. Allra mest dricks i åldrarna 20-24 år. Andelen kvinnor i åldern 16-24 år som vårdas på sjukhus med alkoholrelaterad diagnos har tredubblats sedan 90-talet. Alkoholkonsumtion i större mängder ökar bla risken för högt blodtryck, hjärt- och kärlsjukdomar, besvär från mage och tarmar samt vissa cancerformer. Det finns även ett samband för hög alkoholkonsumtion och att må psykiskt dåligt, depression och självskadebeteende.
För dig som vill veta mer:
www.alkoholprofilen.se                                     (test för att bedöma sina alkoholvanor)
www.skane.se/fhbou_2012                   (Folkhälsoenkät Barn och Unga i Skåne 2012)
Hälsningar Vidar Albinsson, Folkhälsostrateg i samarbete med ANDT-nätverket Hässleholm

onsdag 7 november 2012

Riskbruk av alkohol hänger ofta ihop med andra ohälsosamma levnadsvanor

2012-11-07
Personer med riskabla alkoholvanor uppger i högre grad än personer som dricker mindre att de även har andra ohälsosamma levnadsvanor - de äter mindre hälsosamt, de brukar tobak dagligen och de har en stillasittande fritid. Det visar ny sammanställd data från den nationella folkhälsoenkäten som Statens folkhälsoinstitut genomför varje år.
Förstora bilden
I dag, under den nationella uppmärksamhetsveckan för riskbruk av alkohol, presenterar Statens folkhälsoinstitut en ny analys av folkhälsoenkäten ”Hälsa på lika villkor” om sambandet mellan riskabla alkoholvanor och andra levnadsvanor samt läkemedelsbruk.

Siffrorna visar att personer med riskabla alkoholvanor oftare än andra har en stillasittande fritid, lågt intag av frukt och grönt och ett dagligt tobaksbruk. De använder också i högre grad än andra läkemedel mot smärta, sömnlöshet, ångest och depression.

- Vi ser också att män oftare än kvinnor har flera levnadsvanor som kan orsaka sjukdom och förtida död. Nästan två av tio svenska män, mot en av tio kvinnor, har två av faktorerna riskabla alkoholvanor, dagligt tobaksbruk, stillasittande fritid och dåliga kostvanor, säger Pi Högberg, kvalificerad utredare på Statens folkhälsoinstitut.

Knappt hälften, 42 procent, av de som har riskabla alkoholvanor uppger i folkhälsoenkäten att de vill dra ned på sin konsumtion. Andelen som anser sig behöva stöd för att klara av detta är endast 7 procent. Detta kan jämföras med dagligrökare, där 72 procent vill sluta röka och 32 procent anser sig behöva stöd i det, eller de med stillasittande fritid, där 82 procent vill öka sin fysiska aktivitet och 36 procent anser sig behöva stöd.

– En av orsakerna till detta kan vara att det inte är så känt vilka långsiktiga effekter på hälsan riskbruket av alkohol har. Här har aktörer på alla nivåer i samhället som arbetar förebyggande en viktig roll, säger Pi Högberg.
  • Inom hälso- och sjukvården talar man ofta om riskbruk när en man dricker mer än 14 standardglas per vecka och en kvinna dricker mer än 9 standardglas per vecka, trots att steget från liten risk till förhöjd risk är flytande. Förhöjd risk finns även vid så kallat berusningsdrickande. En vanlig definition för detta är 5 standardglas eller mer vid ett och samma tillfälle för män, och 4 eller mer för kvinnor. Ett standardglas (12 gram alkohol) motsvarar något av följande:
  - 2 flaskor lättöl
  - 50 cl folköl
  - 33 cl starköl
  - 12-15 cl vin
  - 8 cl starkvin
  - 4 cl sprit
  • Känsligheten för vad som är riskabel alkoholkonsumtion varierar från person till person. 
  • Funderar du över dina eller närståendes alkoholvanor? Ring Alkohollinjen på 020-84 44 48, gå in på Alkohollinjen.se, eller pröva det internetbaserade självhjälpsprogrammet Alkoholhjälpen.

torsdag 18 oktober 2012

Utegym för bättre styrka och balans


Bild. Lollo Wärnäng VD för Skandinaviska Utegym AB demonstrerar en maskin för benträning.
Den 31 oktober kl 13 invigs Centrumslingan. Slingan passerar Ehrenborg, Senioren, Bokeberg/Kaptensgården, Hässleholmsbyggens trygghetsboende vid Hantverksgatan och trygghetsboendet som är under uppförande vid Kvantum. Vid trygghetsboendena, vid Ehrenborg och vid Nyköbingsparken finns träningsredskap utomhus. Slingan med de fyra utegymmen mäter ca 3 km.
Förhoppningen är att utegymmen ska utveckla och bibehålla den fysiska kapaciteten för äldre och unga. Samhällsekonomiskt får du bättre effekt av styrketräning med stigande ålder, fallolyckor kan minskas genom att balansen ökar vilket även underlättar att ta sig ut i olika sociala sammanhang. Slutligen kan även behovet av hemtjänst skjutas upp.
Finansiering har skett med stöd av Hjälpmedelsinstitutet.
Leverantör av redskap till utegymmen: http://www.utegym.com/
För frågor kontakta:
Martin Boll
Sjukgymnast

Omsorgsförvaltningen
Tfn/mobil: 0451 267561 / 0709-717561
Martin.Boll@hassleholm.se

måndag 15 oktober 2012

Ett friskare Sverige och ett friskare Hässleholm

Vecka 42 dvs måndagen den 15 till 21 oktober har regeringen via Statens folkhälsoinstitutet proklamerat en uppmärksamhetsvecka för fysisk aktivitet och goda matvanor.
Detta är två vanor som varje människa kommer ikontakt med dagligen, året om och de är i hög grad avgörande för hur individen mår och därmed vilka möjligheter att uppleva de mål som man har med livet. Veckan vill även uppmärksamma de skillnader i hälsa som finns mellan olika grupper i befolkningen.
På uppmärksamhetsveckans hemsida www.ettfriskaresverige.nu hittar du förslag på aktiviteter och en utförligare bakgrund till behovet av veckan. På torsdag 18/10 är det dessutom Måltidens dag i hela Sverige.
På hemsidan ovan kan du skicka fördesignade vykort, göra rörelsetest, frukt- och grönsakstest.
Vi har precis genomfört en hälsovecka inom skolan i kommunen. Men goda matvanor och fysisk aktivitet är viktigt även för andra i samhället såsom äldre och gamla, funktionshindrade, arbetslösa och vuxna i övrigt. Inte minst som goda förebilder för de yngre!
I våras genomfördes Folkhälsoenkät barn och unga i åk 6, åk 9 och gymnasiets åk 2. Dessa resultat presenteras i veckan och kommer på ett bra sätt visa hur skolbarn i Hässleholm mår avseende tex hur mycket frukt och grönt som äts, närvaro på idrottslektioner, tid och sysselsättning framför datorn, andel överviktiga mm.

Statens folkhälsoinstitut och NCFF har tagit fram ett inspirationsmaterial för bättre hälsa i skolan och på fritiden: Nu är goda råd ... enkla!  Skriften är på 48 sidor och finns att beställa kostnadsfritt på www.fhi.se eller för att laddas ner.

Ta tillfället att under veckan diskutera med dina kolleger, familj, elever eller vänner vilka utmaningar vi har kring mat och rörelse och vad vi bör göra.
Kommunchefens stabsfunktion
Vidar Albinsson, Folkhälsostrateg

onsdag 3 oktober 2012

Tidskriften Välfärd nr 3/2012:

Svensken 5 kilo tyngre på 20 år

Sedan slutet på 80-talet har genomsnittssvensken blivit ungefär fem kilo tyngre. Andelen överviktiga eller feta har ökat markant och nu är drygt hälften av männen och fyra av tio kvinnor överviktiga eller feta.
Om man bara tittar på andelen feta, det vill säga de som har ett BMI på minst 30, så har den gruppen ökat från 5 till 11 procent sedan 1988/89. Det visar Undersökningarna av levnadsförhållanden som SCB gör. Den nya statistiken hittar du på vår webbplats.
I artikeln kan du också läsa om i vilka grupper som andelen överviktiga eller feta har ökat mest.
Det är vanligare att män är överviktiga eller feta.
 
Andel överviktiga eller feta efter ålder och kön 2010/11, procent


Kommentar: Vad innebär detta då för Hässleholmaren? Mer än att storlekarna anpassas så att den som köpte medium kan fortsätta göra det även efter en ökning på 20 kg...

Övervikt och fetma har många hälsomässiga och ekonomiska konsekvenser både för den enskilde och för samhället. Produktionen minskar då arbetskraften inte kan leverera på samma sätt, diabetes, stroke, depressioner ökar. Sjukfrånvaro och sjukersättning ökar. Men kanske viktigast av allt så drabbar det barnen som inte ges samma möjlighet att förverkliga sina framtidsdrömmar.

När ungefär hälften av Hässleholmarna är överviktiga eller feta så är det tydligt att det inte handlar om ett individproblem eller avsaknad av karaktär. Det är istället så att lösningarna ligger på samhällsnivå.

Lev friskt! Hälsningar Vidar

onsdag 26 september 2012

Feta tonåringar = sämre tankeförmåga?!


Var femte barn är överviktigt och normen kring vad som är normalt för barn har ändrats sedan -60 och -70-talen. Normen nu är småmullig, dålig motorik och lite muskler (jämför gärna med journalfilmer). Sedan 1962 har medelvikten hos mönstrande killar ökat från 65,8 kilo till 73,6 kilo år 2000. 

Vi behöver bygga (både fysiskt och mentalt) ett Hässleholm som bättre stödjer friskfaktorerna för sunda levnadsvanor!

NCD (Non Communicable Diseases), icke smittsamma sjukdomar såsom cancer, diabetes, benskörhet, hjärtinfarkt, stroke, högt blodtryck mm behöver få ett ökat utrymme på den politiska agendan både på lokal, regional och nationell nivå.

Riskfaktorerna är de fyra stora: För mycket alkohol, bruk av tobak, för lite fysisk aktivitet och dåliga matvanor.
 

tisdag 18 september 2012

1 miljon svenskar har diabetes eller är i riskzon

Över en miljon svenskar har i dag diabetes eller är i riskzonen för att utveckla sjukdomen.

Ökningen av fetma och diabetes är den i dag allvarligaste utmaningen för folkhälsan - patienter med diabetes har en hög samsjuklighet med andra kroniska sjukdomar.

Gör vi inte något åt problemet nu kommer en allt större del av sjukvårdsbudgeten att belastas av kroniska sjukdomar, där diabetes står för den största bördan.

/Dagens medicin 

De ickesmittsamma sjukdomarna som är kopplade till våra levnadsvanor och därmed direkt påverkbara blir alltmer angelägna att göra ngt åt. Hur får vi Hässleholms invånare att vara mindre fysiskt inaktiva? Röka mindre? Äta bättre? och dricka mindre alkohol?

Här kan vi växla över många miljoner till positiv kommunal verksamhet istället för att levnadsvanorna ska belasta sjukfrånvaro, omsorgs-, social- och barn och utbildningsförvaltning på ett negativt sätt.

Något att fundera över!

Må väl och friskt så länge du kan!
Mvh Vidar

fredag 14 september 2012

-     Vem är du?
·    Åtta av tio svenskar äter för lite frukt och grönt.
·    Sju av tio äter för lite fisk och skaldjur.
·    Nio av tio äter för lite fullkorn.
·    Åtta av tio för mycket mättat fett.
·    Sju av tio äter för mycket salt och
·    Fyra av tio äter för mycket socker.

Övervikt och fetma fortsätter att öka och idag finns det fler överviktiga eller feta män i Sverige än normalviktiga, trots att matvanorna delvis blir bättre. Det beror på att man äter för mycket och rör sig för lite, säger Anna Karin Lindroos, chef för livsmedelsdataenheten på Livsmedelsverket.

fredag 7 september 2012

Sexuell hälsa

Det finns olika hälsoområden som vi har mer eller mindre svårt att prata om. Oftast är just dessa nog så viktiga och berör många. Både direkt och indirekt. Alkoholbruk är ett och sexualitet ett annat. Av de 11 nationella målområdena hanteras sexualitet under främst målområde 8: Trygg och säker sexualitet och god  reproduktiv hälsa.

På frykholmsgatan 6 (passande nog) befinner sig kommunens familjerådgivning.
Det är en lagstadgad  skyldighet enligt socialtjänstlagen. Inga journaler eller register förs och det råder en sträng sekretess. Parrelationen står i fokus. Socionomerna där har en viktig roll i folkhälsoarbetet, har utbildning i sexologi och utför ett arbete som stämmer väl överens med de övergripande målsättningarna om bl a positiv syn på sexualitet och förebyggande arbete. I grunden är de socionomer.

Exempel på andra viktiga folkhälsoaktörer inom området i Hässleholm är ungdomsmottagningen (Östergatan), skolundervisningen och skolhälsovården.

söndag 12 augusti 2012

Tillåt rökfrihet vid skateparker
Många kommuner har det senaste året till mångas glädje försetts med skateboardsparker.
Vid dessa anläggningar samlas barn, unga och vuxna för att titta eller åka. Skateboard och kickbiking utvecklar den fysiska kapaciteten och sociala färdigheter då olika åldrar från olika delar av samhället träffas.
Äldre ungdomar kan här bli idoler och föredömen på olika sätt för yngre. De kan också bli dåliga föredömen genom att rekrytera nya rökare. Rökare varav hälften kommer att dö av sin rökning – 18 om dagen i Sverige!
Ett av riksdagens fyra nationella delmål för tobaksbruket är att ingen ofrivilligt ska utsättas för rök i sin omgivning. EU kommissionen har antagit en rekommendation om hur viktigt det är att skydda medborgarna från tobaksrök på offentliga platser. Rekommendationen bygger i sin tur på tobakskonventionens artikel 8.
Tobak som inhaleras förbränns vid en högre temperatur än den sidorök som bildas när cigaretten glöder. Sidoröken har därmed högre koncentration av partiklar och är därför farligare. Barn är extra känsliga för passiv rökning eftersom de har mindre utvecklade organ. De löper bla ökad risk att få småbarnsastma och öroninflammation.
Rökfria miljöer bidrar till att rökare minskar sin konsumtion med 2-4 cigaretter per dag. Med en rökfri miljö minskar den sociala acceptansen för rökning, vilket är särskilt viktigt för att stärka ungdomar att inte börja.
Även om det hade varit intressant att liksom delstaten New York och delar av Australien lagstifta om rökfria parker så bör skateramper och skateparker vara rökfria.
Förslag                                                                                                                                     Sätt upp skyltar med en texten ”Förbud mot rökning i, på och i anslutning till skateramp/park!” Visa hänsyn till barn, unga och vuxna som inte vill vara passiva rökare!
Ibland är skateramperna placerade på skolornas områden och har då ett automatiskt förbud enligt tobakslagen mot rökning (gäller alla som vistas på området).

Vidar Albinsson
Folkhälsostrateg i Hässleholms kommun

onsdag 8 augusti 2012

Skola, motorik och alkohol

Då börjar sommaren lida mot slutet och vi står inför skolstart och förhoppningsvis fint höstväder!

Hur är sambandet mellan motorik och skolprestationer?


Under 9 år har Ingegerd Ericsson följt barn i grundskolan i sin forskning. En kontrollgrupp hade vanlig idrottsundervisning två lektioner per vecka. En annan grupp fick schemalagd idrottsundervisning fem dagar i veckan.

 

Resultat

  • 96% jmf 89 % i kontrollgruppen blev behöriga för gymnasieskolan.
  • Bland pojkarna var skillnaden 96% jmf 83% i kontrollgruppen.
  • Speciellt var betygen för pojkarna mycket högre i matte, svenska och engelska.
  • God motorik hade i åk 9 uppnåtts av 93% jmf 53% i kontrollgruppen.

 

Alkohol

Skolstart kan innebära nya sociala sammanhang och insparker, nollningar. därför kan det vara läge att nämna lite om alkohol.

  • För varje år som alkoholdebuten skjuts upp minskar riksken för ett framtida beroende med 14%.
  • I tonåren är personlighetsutvecklingen som känsligast. Man ska utveckla färdigheter i att prata, dansa och flirta. Risken om denna utveckling sker med alkohol i kroppen är att man alltid kommer att behöva alkohol för att göra de här sakerna.
  • Tonåringar kan inte heller bedöma konsekvenserna av sitt drickande på samma sätt som vuxna.
  • de flesta som hamnar i slagsmål är berusade.
  • De flesta som prövar narkotika för första gången är berusade.
  • De flesta ungdomar som haft sex fast de efentligen inte vill, eller utan skydd, är berusade.

Så prata med era ungdomar och framförallt - köp inte ut till dem.

Välkommen tillbaka efter semestrar och lov med förhoppning om en frisk höst!

måndag 2 juli 2012

Nya Nordiska NäringsRekommendationer

NNR

Enligt forskarna kan en kost med mycket frukt och grönt, fibrer, fullkorn, fisk, vegetabiliska oljor och magra mjölkprodukter minska risken för sjukdom. Söta drycker, godis, bakverk, vitt mjöl och hårda fetter som smör ökar risken för olika sjukdomar och viktuppgång. Även mycket rött kött och chark kan vara negativt för hälsan.

I förslaget har det rekommenderade intaget av vitamin D höjts.

Över hundra forskare och experter har arbetat med revideringen av de nordiska näringsrekommendationerna (NNR). Arbetet har skett inom ramen för nordiska ministerrådet.

Systematisk och öppen process är avgörande
Forskarna har gjort en systematisk genomgång av studier som har publicerats efter år 2000, med särskilt fokus på områden där det kommit mycket ny forskning. I genomgången har forskarna tittat på hur olika kostmönster, livsmedel och näringsämnen kan kopplas till olika hälsoeffekter. Endast studier som håller tillräckligt hög vetenskaplig kvalitet har inkluderats.

– Det här är ett modernt sätt att arbeta. Resultatet kommer att bli en grund för arbetet med nya kostråd.
I några fall har rekommendationerna ändrats. Förslaget lägger till exempel mindre vikt vid hur mycket fett och kolhydrater man bör äta, och mer på vilken sorts fett och kolhydrater som är bra för hälsan och vilka som inte är det.

– Rätt sorts fett innebär i praktiken att man väljer olja och margarin istället för smör, medan rätt sorts kolhydrater betyder mer fullkorn och fibrer och mindre socker och vitt mjöl, säger Irene Mattisson.

Kommentar
För Hässleholms kommun är detta en bekräftelse och förstärker den inriktning som kostverksamhet inom skola och äldreomsorg redan har idag. Kanske bör inköp och konsumtion av kött ses över då det även här handlar om vilken sorts kött som konsumeras. Både för miljöns occh hälsans skull!

Vi kan även se över cafeteriernas utbud och uppmana privat verksamhet att erbjuda hälsosamma alternativ.

Trevlig sommar!
Hälsningar Vidar Albinsson

fredag 29 juni 2012

Regeringen och folkhälsan

Regeringen har presenterat skrivelsen 2011/12:166 "En folkhälsopolitik med människan i centrum" och lämnat över till Riksdagen. Man redogör här hur man tänker sig folkhälsopolitiken framöver. På försättssidan står bla :

"Att ta ansvar för och påverka den egna hälsan ska kännas lustfyllt, engagerande och angeläget. Det bör finnas såväl verktyg för den enskilde som samhälleliga förutsättningar för att stödja en sådan utveckling."

Den fullständiga 58 sidor långa rapporten finns på: http://www.fhi.se/Aktuellt/Nyheter/Folkhalsopolitik-med-manniskan-i-centrum/ 

Nedan är ett utdrag av sådant som kan vara intressant för Hässleholm och folkhälso-programmet:

Positiva tecken                                                                                                                                                        Dödligheten i hjärt-/kärlsjukdomar minskar kraftigt. Dödligheten i cancer, trafikolyckor och självmord minskar. Generellt har de äldre i befolkningen haft den bästa hälsoutvecklingen.

Negativa tecken
De alkoholrelaterade skadorna fortsätter öka, liksom psykisk ohälsa och fetma. Stora skillander i hälsa mellan olika grupper i samhället, exv vad gäller de med funktionsnedsättning och peroner med utländsk härkomst. Det är tydliga socioekonomiskt relaterade skillnader när det gäller levnadsvanor.

I rapporten nämns Nationell strategi för ett utvecklat föräldrastöd med evidens och hälsoekonomiskt kvalitetsäkrade metoder. Det nämns även individuellt hälsokonto på internet, inrättande av ett forum för nationell samverkan för hälsofrämjande, sedan tidigare har nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder avseende tobak, alkohol, kost och fysik aktivitet införts likaså 6 regionala cancercentrum (RCC).

Förstärkning sker inom tobak och alkoholtillsyn, remiss om kontrollköp av tobak är ute, man diskuterar ungdomars tillgång till rökfria miljöer, rökfria skolgårdar, passiv rökning på allmänn plats och att stödja skolornas undervisning i ANDT.

Vad gäller ökad fysisk aktivitet nämns skollagens "grundskolan ska sträva efter att erbjuda alla elever fysisk aktivitet inom ramen för hela skoldagen" och införandet av näringsriktiga måltider. Bunkefloprojektet (som startatde i Sösdala) nämns som ett gott samarbete mellan skola, idrottsliv och forskning.

Så mycket görs, kommer att ske, samtidigt som mycket mer skulle kunna göras för att stödja kommunernas folkhälsoarbete. Det saknas lagstiftning och inte minst pengar i många fall. I högre grad kunde intryck tas från utlandet och i högre grad kunde politiska beslut tas som bevisligen, enligt evidens, leder till en bättre kommunal folkhälsa.