måndag 28 januari 2013

Hässleholms och Sveriges folkhälsopolitik

WHO: s kommission som arbetat med sociala bestämningsfaktorer för hälsa lade under ledning av Sir Michael Marmot fram rapporten Closing the gap år 2008. Kommissionen lämnade då ett antal rekommendationer angående hur världens länder skulle arbeta för att minska skillnaderna i hälsa hos befolkningen.

Det är viktigt att komma ihåg att Marmots arbete inspirerats av den Svenska folkhälsopolitiken och därför är det glädjande att Folkhälsopolitisk rapport 2010 är aktuell igen. I ett sammandrag, i form av ett särtryck i Scandinavian Journal of Public Health, beskrivs utvecklingen av den svenska folkhälsan, viktiga utmaningar som behöver lösas samt förslag på åtgärder.

Den viktigaste strategiska satsningen när det gäller folkhälsa är att skapa goda livsvillkor för barn och unga så att de klarar skolan och kommer ut i sysselsättning. Utbildningsnivå och ekonomiska villkor har stor betydelse för hur hälsa och levnadsvanor utvecklas under livet. I särtrycket presenteras även beräkningar som visar att tidiga satsningar på barn och unga innebär lägre kostnader för samhället än sena satsningar.

Folkhälsopolitisk rapport 2010 visar även att ohälsa orsakad främst av tobak, alkohol, och narkotika, fysisk inaktivitet och ohälsosamma matvanor kostar minst 120 miljarder årligen i hälso- och sjukvården samt i form av produktionsbortfall. Socialstyrelsens riktlinjearbete kring sjukdomsförebyggandearbete och prevention i vården är därför i allra högsta grad aktuellt.

I särtrycket finns också en redovisning av de närmare 70 åtgärder som har föreslagits från Statens folkhälsoinstitut för en bättre folkhälsa.

Det är glädjande att det finns ett stort folkhälsoengagemang i vårt land och att den svenska folkhälsopolitiken och det förebyggande arbetet inspirerar flera länders arbete runt om i världen. Det ska bli väldigt intressant att följa utveckling och effekt av Sveriges (och  Hässleholms) folkhälsopolitik.

Särtrycket kommer med Scandinavian Journal of Public Health Volume 41 Issue 1 den 10 februari 2013, men går att ta del av här: Scandinavian Journal of Public Health

Texten ovan är en omarbetning från Sarah Wamalas (GD Fhi) blogg.

Friska hälsningar Vidar

fredag 25 januari 2013

Lärares arbetsbelastning - ett hot mot samhället?

På uppdrag av tidningen Du & jobbet har SCB undersökt var arbetsbelastningen ökat mest de senaste 5 åren. Till saken hör att läraryrket sedan länge toppat yrken med hög stress och många utmattningsdepressioner.

Lärare och förskollärare är elevernas arbetsmiljö. Lärare som inte mår bra själva har svårt för att få barnen att må bra och utvecklas på ett bra sätt. Detta kan leda till användning av alkohol, tobak samt mobbing och psykosomatiska besvär när barnen blir äldre. Förekomsten av detta är relativt högt i Hässleholm enligt tex Faktablad från statens folkhälsoinstitut:

Skolbarns psykiska hälsa 2009
http://www.fhi.se/Documents/Statistik-uppfoljning/Folkhalsodata/2012/12%20Sk%c3%a5ne%20l%c3%a4n/1293_Hassleholm.pdf

Enligt SCB siffror som presenteras i Metro idag (25 januari 2013) ser topplistan ut så här, avseende hur många som anger ökad belastning de senaste 5 åren:

1. Grundskollärare                               84 %
2. Förskollärare och fritidspedagoger  77 %
3. Gymnasielärare                                72 %

7. Vård- och omsorgspersonal             56 %

Man kan leka med tanken om detta påverkar förekomst av ADHD och skolresultat?

Lite Hässleholms siffror
►Andel med eftergymnasial utb. i åldern 25-44 år:        Kv 40 %, Män 27% (Faktablad Fhi 2011)
► Elever med slutbetyg från gymnasium som ger grundläggande behörighet till Högskola:
     Kv 89%, män 78%, totalt 84%  (BO max18, 2011).            
► Andel med grundläggande behörighet till gymnasieskolan åk 9: Flickor 89%, pojkar 81%, totalt 85%    (BO max18, 2011)
► Andel i åk 9 som uppger att det finns mobbning i klassen:     19,7% (FH Atlas)
► Andel i åk 9 med psykosomatiska besvär (tex koncentrationssvårigheter, sömnproblem och  
     huvudvärk): 10,5% (FH Atlas)                       
► Andel i åk 9 där problemen har påverkan i vardagslivet (svårigheter med sina känslor, sin 
    koncentrationsförmåga,  sitt beteende eller med att umgås med andra):   16% (FH Atlas)

Elever som när de blir vuxna inte finner en plats på arbetsmarknaden kan leda till utanförskap med kostnader för kommun, rättsväsende, hälso- och sjukvård mm.

Hälsningar Vidar Albinsson



torsdag 24 januari 2013

Funktionshinder och handikapp


Andelen med funktionsnedsättning ökar med stigande ålder, men även i åldersgruppen
16–29 år har mer än var tionde en funktionsnedsättning. Slutsatsen blir att omkring 1,5
miljoner människor, eller mer än en femtedel av den svenska befolkningen i åldern 16–84,
har en nedsatt funktion. Bland äldre har ungefär hälften en funktionsnedsättning.

Onödig ohälsa
Nästan genomgående är ohälsan störst bland personer med rörelsehinder
.
När det gäller den självupplevda hälsan visar det sig att dålig hälsa är mer än tio gånger
vanligare bland personer med funktionsnedsättning jämfört med den övriga befolkningen.
Nedsatt psykisk hälsa och dålig tandhälsa är t.ex. mer än dubbelt så vanligt.

Men man måste komma ihåg att bortfallet sannolikt är större bland personer med vissa funktionsnedsättningar.
Personer med utvecklingsstörning svarar inte på enkäter om de inte får hjälp och bortfallet bland psykiskt sjuka är sannolikt också högt.

Att ha en funktionsnedsättning behöver dock inte vara liktydigt med att ha en försämrad
hälsa. Däremot kan det vara en hälsorisk. Men den överskuggande frågan är om hälsan
hos personer med funktionsnedsättning är sämre än den borde vara.
Svaret är JA! Mycket av ohälsan består inte av funktionsnedsättning i sig utan på påverkbara strukturella förhållanden.

Hässleholms organisation
I Hässleholm har vi som styrdokument det Handikapppolitiska programmet från 2005 som du når via hemsidan under; politik - kommunala författningssamlingar. Internationellt är FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättningar ratificerat av Sverige. Handikapporganisationernas samrådsgrupp har regelbundna möten och driver för närvarande tex frågor såsom tillsättning av tillgänglighetsrådgivare, ledsagning även inne i tex gallerior. Samrådsgruppen utser ledamöter till kommunens handikappråd (KHR) som dessutom består av politiker.

Med allt fler äldre äldre ökar troligen behovet att arbeta med tillgänglighetsfrågor. Det kan gälla hörslingor eller halk- och fall förebyggande arbete.

Nationellt målområde? 1: Delaktighet och inflytande i samhället
Friska hälsningar Vidar

onsdag 9 januari 2013

I Hässleholm har du hälsan riktigt länge!

Det hade varit trevligt att säga att tack vare ett långt och framgångsrikt folkhälsoarbete blir Hässleholmare i större utsträckning mer än 100 år.
Enligt boken Åldrandets gåta skriven av Henrik Ennart når ett bälte vår kommun där ovanligt många superåldringar finns.

Som hälsovetare bubblar frågorna upp: Vad beror det på? I Vittsjös fall finns sjön ständigt och överallt närvarande - är det anledningen? De som nu är över 100 växte upp under helt andra förhållanden avseende kost, motion, intryck och sociala nätverk - hur stor roll kan det spela?

För er som lekt med tanken att flytta till vår kommun plussas nu ytterligare ett bra argument. Sannolikeheten för att du eller dina barn ska leva länge ökar sannolikt i Hässleholm!

På gång inom folkhälsan

  • Eventuellt ett engagemang för barnkonventionen tillsammans med ett antal förvaltningar.
  • Sannolikt en omstart av processen med ett Folkhälsoprogram där förvaltningarna får chans at engagera sig mer.
  • Uppstart av dopningsnätverk i kommunen fortsätter.
  • Omorganisation och flyttning: Utvecklingsstaben är nerlagd och min hemvist är nu Personalavdelningen.
  • Besök hos Samrådsgruppen för handikapporganisationerna.
  • Besök av Länsstyrelsen angående lokalt ANDT-arbete
  • Mm
Nytt år nya möjligheter - nu kör vi!
Mvh Vidar Albinsson, Folkhälsostrateg