torsdag 23 februari 2012

Ökad ojämlikhet i hälsa

Ökad ojämlikhet i hälsa och livslängd

2012-02-13
Pressmeddelande från
Stockholms universitet
Klyftorna i Sverige har ökat. En ny unik forskningsöversikt visar att detta leder till ökad ojämlikhet i hälsa och livslängd hos den svenska befolkningen. Exempelvis förväntas personer med universitetsutbildning leva cirka 5 år längre än de med enbart förgymnasial utbildning idag.
Klyftorna i Sverige har ökat. En ny unik forskningsöversikt visar att detta leder till ökad ojämlikhet i hälsa och livslängd hos den svenska befolkningen. Exempelvis förväntas personer med universitetsutbildning leva cirka 5 år längre än de med enbart förgymnasial utbildning idag. Forskarna Mikael Rostila och Susanna Toivonen är redaktörer till boken ”Den orättvisa hälsan. Om socioekonomiska skillnader i hälsa och livslängd” (Liber).  Båda är verksamma vid Stockholms universitet.
- Det som ofta lämnas i skymundan i samhällsdebatten är att social ojämlikhet har en stark och tydlig koppling till hälsa. Våra resultat pekar på att medicinska framsteg inte är tillräckliga för att förbättra hälsa och livslängd i den svenska befolkningen. Medicinen är självklart central då en människa redan är drabbad av sjukdom, men när det gäller att förebygga och minska ohälsa i samhället i stort måste vi stödja de socialt utsatta. En nationell kommission eller handlingsplan in enlighet med WHO:s rekommendationer är ett viktigt första steg för att uppnå en rättvis hälsa, säger Mikael Rostila.  
- Med vår bok som underlag kan vi peka på en rad åtgärder som måste till. Bland annat barn ges goda förutsättningar genom skolåren. Utbildning ger en mängd fördelar av betydelse för hälsan. Därför är det centralt att förbättra förutsättningarna till att skaffa sig utbildning i lägre sociala grupper. Det är även viktigt att skapa förutsättningar för arbete. Här handlar det om att minska sociala skillnader i tillgången till arbete och exponering för olika ohälsosamma arbetsförhållanden. Vidare är det centralt att förstärka den roll och betydelse hälsoprevention har, säger Susanna Toivonen.
För mer information kontakta gärna: Mikael Rostila, Fil dr. och Docent i sociologi vid Centrum för forskning om ojämlikhet i hälsa (CHESS): 070-7799894 alt mikael.rostila@chess.su.seSusanna Susanna Toivanen, Fil dr. och Docent i sociologi vid Centrum för forskning om ojämlikhet i hälsa (CHESS): 070-2829557
De senaste åren har det varit en flitig debatt i media och ibland allmänhet angående LCHF-dietens lämplighet för viktminskning och dess påverkan på hälsan långsiktigt samt även dess miljöpåverkan. Nedan är livsmedelsverkets svar på de vanligaste frågorna. Miljön belastas generellt betydligt mer av kost från animalier eftersom de kräver mycket vatten och konstgödning. Miljöaspekterna behandlas inte på ett djupare sätt denna gång.
Vad är LCHF?
Det finns många varianter av LCHF-dieter. LCHF står för low-carbohydrate, high-fat, det vill säga låg-kolhydrat, hög-fett. Från början var det en bantningsdiet men nu används den även av personer som inte vill gå ner i vikt.
Gemensamt är att LCHF innehåller mycket fett och extremt lite kolhydrater, det vill säga man ska äta mycket smör, grädde, olja, feta mejeriprodukter, kött och fisk. Grönsaker som växer ovan jord och lite bär och nötter ingår också. Ibland tillåts också lite rotfrukter och frukt. Däremot ska man helt utesluta potatis, pasta, ris, gryner och bröd och söta livsmedel som läsk, godis och bakverk.

Vad händer när man äter LCHF-diet?
Många går ner i vikt, precis som man gör med de flesta bantningsdieter där man tar bort en livsmedelsgrupp. I detta fall ska man helt utesluta kolhydrater i form av potatis, pasta, ris, gryner, bröd och sockerrika livsmedel som läsk, godis och bakverk.
När man börjar äta LCHF-diet är det många som blir illamående, trötta och matta och får dålig andedräkt, vilket beror på att kroppen måste använda fett som bränsle i stället för glukos.


Finns det risker med LCHF-dieten?
Att äta LCHF-diet under en kortare tid för att gå ner i vikt innebär troligen ingen risk. Eftersom LCHF ger väldigt lite fibrer är det många som får förstoppning. Det kan vara mycket besvärligt, men är inte farligt på kort sikt. Men att äta LCHF under en längre tid kan vara skadligt på sikt.
Det finns ännu ingen forskning som visar vad som händer om man äter en strikt LCHF-diet under lång tid, som tio-tjugo år. Strikt LCHF är en extremdiet där högst 10 procent av energiintaget får komma från kolhydrater. Det finns få studier som pågått under mer än 1 år och dessa är gjorda på koster med betydligt mer kolhydrater, så det är svårt att direkt föra över resultaten på den strikta varianten av LCHF. Jämfört med lågkolhydratdieter i andra länder innehåller den svenska varianten extremt lite kolhydrater och mycket animaliska livsmedel: kött, ägg, mjölkprodukter och fisk. Det gör att den svenska LCHF ger mer mättat fett än de dieter som är studerade.
Det man vet är att
  • LCHF ofta ger förstoppning, eftersom kosten är fiberfattig. Fibrer och fullkorn minskar också risken för tarmcancer, men LCHF innehåller inget fullkorn och bara lite fibrer.
  • LCHF-dieten höjer i allmänhet de farliga blodfetterna, speciellt om man inte går ner i vikt av dieten. Man vet att höga blodfetter ökar risken för hjärt- och kärlsjukdom.
  • mättat fett ökar risken för hjärt- och kärlsjukdom: LCHF-dieten innehåller mycket mättat fett. Om man byter ut mättat mot fleromättat fett minskar risken för hjärt- och kärlsjukdom.
  • personer som äter fullkorn, frukt och grönt, fisk och olja vanligen håller sig friskare än de som äter mycket kött, smör och grädde och lite grönsaker.
  • en ensidig kost gör att det blir svårare att få i sig alla näringsämnen: LCHF ger oftast för lite fibrer och inget fullkorn, som bara finns i spannmål och ris. Den innehåller också bara lite bär och nästan ingen frukt.
Varför mår en del bra av att äta LCHF?
Om man har fetma eller är kraftigt överviktig och går ner i vikt gör själva viktnedgången att man oftast mår bättre, det gäller oavsett bantningsmetod. Man känner sig piggare och orkar röra på sig mer. Men det är också många som inte mår bra av LCHF-diet. Många får till exempel förstoppning, eftersom kosten inte ger några fibrer. Många blir trötta och matta och får dålig andedräkt.
Om man har diabetes och går ner i vikt får man bättre insulinkänslighet och därmed bättre blodsockerkontroll. Blodfetterna blir också normalt lägre, men kolesterolet sjunker inte av LCHF-dieten i sig utan av själva viktnedgången. När man sedan nått önskad vikt och fortsätter att äta mycket mättat fett ökar risken för att blodfetterna ökar igen, vilket ökar risken för hjärt- och kärlsjukdom.

Vad anser Livsmedelsverket om LCHF-dieten?
LCHF-dieten innebär att man helt ska undvika godis, läsk, glass, bakverk och chips. Det är livsmedel som alla skulle må bra av att äta mindre av.
Men man ska också helt undvika fullkornsprodukter och det är livsmedel som minskar risken för både hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes, övervikt och eventuellt också cancer.
Att gå ner i vikt om man är överviktig eller fet är en stor hälsovinst, det gäller oavsett vilken bantningsmetod man använder. Kan LCHF hjälpa människor att gå ner i vikt är det bra. Samtidigt är LCHF ingen mirakelkur – anledningen att man går ner i vikt är att man får i sig färre kalorier. En del tycker det är lättare att följa LCHF eftersom de känner sig mätta. Det kan också vara lättare att hålla sig till en diet där man helt utesluter en livsmedelsgrupp, i det här fallet det mesta med kolhydrater.
Att äta LCHF-diet under en kortare tid innebär troligen ingen risk. Men att äta strikt LCHF under en längre tid kan vara skadligt på sikt. Det finns ännu ingen forskning om hur man mår efter tio-tjugo år med strikt LCHF.
En annan risk med LCHF-debatten är att folk i allmänhet börjar tro att mättat fett är nyttigt, och börjar äta mer bacon, grädde och smör men i övrigt fortsätter att äta som vanligt med mycket sockerrika livsmedel. Detta kan få allvarliga konsekvenser i framtiden både genom ökad risk för hjärt- och kärlsjukdomar och genom att andelen överviktiga i befolkningen blir större.

 
Varför ändrar inte Livsmedelsverket sina kostråd?
Många LCHF-förespråkare påstår att vetenskapen skulle ha svängt när det gäller fett. Men det stämmer inte.  Näringsexperter världen över är överens om att risken för hjärt- och kärlsjukdom minskar om en del av det mättade fettet byts ut mot fleromättat fett. Livsmedelsverkets råd måste bygga på det som vetenskapen säger om hur matvanorna påverkar hälsan på lång sikt, inte på personliga erfarenheter från människor som mår bättre för att de gått ner i vikt.
För de flesta är inte det viktigaste att äta mindre fett utan att äta rätt sorts fett, och Livsmedelsverket förordar inte heller en fettsnål kost. I dag äter de flesta för lite fleromättat fett, som omega 3, och för mycket mättat fett. Omega-3 finns exempelvis i fisk och rapsolja.
Uppdaterad: 2012-02-23 Källa: Livsmedelsverket




onsdag 8 februari 2012

Vi blir äldre och äldre

För ett sekel (100 år) sedan var medellivslängden ca 55 år. Idag är den för en Hässleholmare 84 år för kvinnor och 80 år för en man. Men hälsa är inte alltid detsamma som att dö gammal. Vi beräknas snart bli upp mot 100 år.

Samtidigt vet vi att godkänd hjärtkapacitet hade 99 % av männen på 60-talet medan siffran idag är mindre än 50 %.

Vetenskapen går framåt och vi kan idag bota många sjukdomar men behandling och forskning kostar mycket pengar vilket gör det svårare och svårare för läkare och regionspolitiker att prioritera vilka som ska ha den dyra behandlingen.
  • Ska man till vilket pris som helst hålla liv i en gammal cancersjuk person?
  • Ska den som trots erbjudande om hjälp med livsstilsförändring fortsätter belasta sjukvården ha samma dyra behandling/operation som den skötsamme?
  • Den sociala statusen har ett klart samband till hälsa och kvinnor har nästan dubbel så hög ohälsa som män. Hur påverkar det vilken vård som man erbjuds?
  • Men framförallt, Hur ska vi (samhället) ha råd till det ökande antalet äldre som kanske snart är pensionärer i 35 år?
Svaret är att vi måste tänka nytt - 80 % av ohälsan har sitt ursprung i levnadsvanor som övervikt, inaktivitet, tobak, stress och alkohol. Av dessa 80% utgörs hela 50% av för lite fysisk aktivitet. Så unga, de i arbetsålder och äldre måste under hela dagen röra sig, så fort tillfälle ges samt få helt nya stödjande miljöer för livsstilsförändringar.