tisdag 16 september 2014

Rädda unga skåningar från rökningens konsekvenser!


Rädda unga skåningar från rökningens konsekvenser!

15 000 ungdomar börjar röka varje år i Sverige, 40 nya unga rökare per dag. Ungefär en tredjedel av alla ungdomar röker när de är i slutet av sin skoltid på gymnasiet (CAN 2013).

Tobaksbolagen satsar stort på rekrytering av nya brukare och riktar sig främst till ungdomarna. Man säljer en livsstil, läckert paketerad och ofta smaksatt med godis, men döljer att det bakom fasaden lurar en dödlig produkt. Undersökningar visar att nästan ingen börjar röka efter 24 års ålder och det har tobaksindustrin tagit fasta på och försöker nu att locka in ungdomar i nikotinberoende innan dess. Samtidigt är målgruppen unga extremt priskänslig och det innebär att en av samhällets viktigaste motåtgärder mot tobaksindustrins snärjningsförsök av våra ungdomar är skattenivån på tobak.

Höjs priset på tobak med 10 procent, med hjälp av höjda skatter, sjunker konsumtionen med 3-4 procent.  Detta är vetenskapligt bevisat, och ingår i WHO´s tobakskonvention som en viktig artikel.

Inom hälso- och sjukvården i Sverige behandlas 100 000 personer som insjuknar i rökrelaterade sjukdomar årligen. Följden av denna sjuklighet är 12 000 för tidiga dödsfall varje år.

I Skåne län dör drygt 1500 personer varje år av rökning. Kostnaderna för skåningarna uppgår till 3 966 000 000 kr per år (beräkningar av Yrkesföreningar mot tobak utifrån invånarantalet 1 263 088 i Skåne). Rökare förkortar sina liv med tio år i genomsnitt och har ofta en ökad sjuklighet i många år dessförinnan (registeruppgifter om tobaksrökningens skadeverkningar. Socialstyrelsen 2014).

Det är inte bara rökaren själv som drabbas av ohälsa och begränsade möjligheter i livet utan även många anhöriga påverkas och får sina liv förändrade med ett annat fokus än man planerat med oro och en sänkt livskvalité.

Över hela världen sprids idag tanken på Tobacco Endgame. Fler och fler länder fattar ett politiskt beslut om ett datum då förekomsten av rökning är så låg att tobak upphör att vara ett dominerande folkhälsoproblem. I Sverige ställer sig alltfler stora nationella organisationer bakom kravet på politiskt beslut om en långsiktig utfasning av tobaksrökning: ”Tobacco Endgame - Rökfritt Sverige 2025”. För att skydda våra ungdomar och för att visionen om ett tobaksfritt Sverige ska kunna bli verklighet. Detta skulle kunna ske genom en handlingsplan som bygger på de åtgärder som beskrivs i WHO´s Tobakskonvention och som visat sig vara effektiva. Många av dessa stödjande insatser har flera länder redan prövat med goda resultat.

Huvudfokus i konventionen är att skydda nuvarande och framtida generationer från de hälsomässiga, sociala, miljömässiga och ekonomiska konsekvenserna av tobaksbruk.

Det gäller att begränsa antalet nya rökare genom att:

• kontinuerligt höja priset på tobaksvaror

• minska exponeringen på säljställen (tobaken förvaras osynligt i skåp eller lådor)

• göra cigarettpaketen enhetliga och neutrala med varningsbilder och varningstexter samt

• ta bort lockande smaktillsatser i tobaken som särskilt riktar sig till ungdomar

Det gäller också att:

• införa flera rökfria miljöer i hela samhället och

• erbjuda ett professionellt och tillgängligt stöd till den stora majoritet av rökare som vill sluta.

Tre av fyra av dem som röker vill sluta. Det gäller även ungdomar. Ingen förälder vill att deras barn ska börja röka. Alla skulle vinna på en skärpt tobakspolitik som underlättar ett rökfritt val.

Vi som arbetar i Skånes kommuner och i Skånes hälso- och sjukvård ser ett behov av mer kraftfulla åtgärder. Ett tydligt budskap från våra politiskt valda och att Tobakskonventionens åtgärder genomförs.

Ett rökfritt samhälle skulle stödja skolans arbete och frigöra resurser inom vården till andra angelägna vårduppgifter.


Annica Dahl, folkhälsostrateg Lunds kommun    
Brith-Marie Delander, fd ordf temagrupp tobak, nätverket hälsofrämjande sjukvård                                                    
Carin Molin, processledare för Hälsofrämjande sjukhus Malmö                                                                
Carina Zachau (M), kommunråd Örkelljunga kommun                                                                                                    
David Chalom, överläkare ortopedisk kirurgi                                                                                                      
Eva Kullenberg (FP), ordf Ängelholms kommuns folkhälsoberedning 
Felix Ekman, folkhälsostrateg Lunds kommun                                                                                      
Johanna Häggberg, folkhälsostrateg Örkelljunga kommun                                                                     
Maria Selway, drogförebyggande samordnare Ängelholms kommun                                               
Matilda Hedén, folkhälsostrateg Ängelholms och Båstads kommuner                                                                             
Paul Übelacker, författare                                                                                                                              
Peter Groth, folkhälsostrateg Region Skåne 
Susanne Larsson, folkhälsostrateg Trelleborgs kommun                                                                      
Thomas Andersson (FP), ordf Båstad kommuns Välbefinnanderåd                                                                
Tommy Aspegren (FP), ordf KSOU Östra Göinge kommun                                                                        
Ulla-Britt Brandin, projektledare folkhälsa Perstorps kommun                                                                  
Vidar Albinsson, folkhälsostrateg Hässleholms kommun                                                                              
Yvonne Kvist, utredare Osby kommun

Kommunal politik för goda levnadsvanor


Fler händer i vård och omsorg?

Vi blir fler och vi blir äldre men blir vi friskare?
Kroniska sjukdomar som har samband med levnadsvanor dödar fler än alla andra faktorer tillsammans. Det handlar om hjärt-kärlsjukdomar, cancer, KOL och typ 2-diabetes. De kallas noncommunicable diseases, NCD eller på svenska, icke smittsamma sjukdomar. Dessa sjukdomars främsta riskfaktorer är tobaksrökning, riskbruk av alkohol, ohälsosamma matvanor och otillräcklig fysisk aktivitet. I Sverige utgjorde NCD 90 procent av dödsfallen 2011. Det positiva är att levnadsvanorna går att påverka i motsats till genetiska riskfaktorer. Socialstyrelsen fastställde 2011 Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder för att elevhälsa, äldre- och handikappomsorg samt landsting ska genomföra ett paradigmskifte.  

Levnadsvanorna har ett starkt samband med socioekonomiska faktorer och de mest verksamma och kostnadseffektiva åtgärderna är politiska och strukturella, inte minst på kommunal nivå. Ökningen av NCD löser vi inte med fler sjukhus, sjuksköterskor, läkare och händer i vården utan med ett fokus på att främja och bevara människors hälsa så att vi inte blir sjuka i samma utsträckning som nu. Med nuvarande ökningstakt kommer tex antalet cancerpatienter annars att vara 70 procent fler om 15 år. Effekten av ett hälsofrämjande synsätt blir dock det som varit fokus i valdebatten; bättre skolresultat och en rimlig belastning inom vård och omsorg.

Frågan är då - Vilken folkhälsopolitik vill partierna på kommunal nivå driva för att befolkningen ska vara friska och må bra?

Fakta: 2,7 miljoner svenskar rör sig för lite, 840 000 röker dagligen, 1,9 miljoner har ohälsosamma matvanor, 1,2 miljoner har ett riskbruk av alkohol (Folkhälsomyndigheten 2013). I Sverige svarar icke smittsamma sjukdomar för cirka 90 procent av både dödlighet och förlust av fullt friska år, sk DALY (WHO, 2011).

Cancerfonden, 2014

måndag 10 mars 2014



Genom Malmökommissionens arbete genererades en ny förståelse och ny kunskap om social hållbarhet. Med utgångspunkt från kommissionens underlag, diskuteras lösningar på gemensamma samhällsutmaningar. Under våren 2014 arrangeras fem föredrag på olika teman där befolkningens hälsa utgör en central del som en förutsättning för hållbar utveckling.

Hans Abrahamsson, docent i freds- och utvecklingsforskning vid Göteborgs universitet, tidigare kommissionär. (Not in Education, Employment or TrainingMer än 10 % av alla unga i Sverige varken arbetar eller studerar och kategoriseras numera som NEETs (Mind nyhetsbrev 140306).




Tapio Salonen, professor i socialt arbete vid Malmö högskola och tidigare kommissionär i Malmökommissionen.
Tapio säger att Sverige aldrig har varit rikare än nu. För 30 år sedan var vi världsmästare i ekonomisk jämlikhet. Inom OECD är det Sverige och Israel som har haft sämst utveckling de senaste 10 åren avseende ekonomisk jämlikhet. Vi har nu, enligt Tapio, en prestationsbaserad välfärdsmodell. Som exempel nämnde han att 1991 kunde 4% av Sveriges befolkning försörja 3 familjer idag kan 22% göra det utifrån den inkomst de har. Vi ser även en tydlig trend mot att i stora delar av städerna så är det inte nattbefolkningens sysselsättning som ökar utan det är mer välbärgade från ytterområden som pendlar in och jobbar. Vi tenderar att få uppdelningar i städerna där vissa områden domineras av vita med socioekonomisk hög status istället för blandområden som ökar förståelsen och tilliten i befolkningen. Vi har fått en ny samhällsklass som kallas Prekariat  (Guy Standing) som går från den ena osäkra anställningen till nästa. Vi ska ha en likvärdig skola och bör ha en likvärdigt boende. Det finns alltså en framtid för allmännyttan!

Två begrepp användes för att demonstrera social sammanhållning. Dels Bonding – knyter samman med de som liknar dig. Och Bridging – bygga broar mellan olika grupper. Vi har tilltagande insider och outsidermönster vilket kan leda till social oro, vilket vi har exempel på i närtid (Husbykravallerna) därför bör vi satsa på humankapitalet för att nå tillväxt.

vilket innebär att hushållets disponibla inkomst, justerad med hänsyn till dess försörjningsbörda, är lägre än 60 procent av medianvärdet i befolkningen. År 2012 låg medianvärdet på 213.700 kronor. Mellan 2004 och 2012 hade andelen fattiga i gruppen nästan tredubblats från 10,3 procent till 30,2 procent. (http://www.dn.se/ekonomi/scb-var-tredje-arbetslos-fattig/)
Wikipedia: Används för att beskriva en grupp i samhället bestående av dem som under längre tid är utanför den etablerade arbetsmarknaden. Hit hör långtidsarbetslösaoch personer vars anställning eller uppehälle långvarigt är osäkert eller tillfälligt. Hit kan till exempel räknas dem som mer än under en övergående period har provanställning, livnär sig på svartjobb, har vikariat, praktiserar eller går på bidrag.

Nätverk för barnrättsstrateger



Folkhälsoarbete i Skåne – nuläge och framtid.