De senaste åren har det varit en flitig debatt i media och ibland allmänhet angående LCHF-dietens lämplighet för viktminskning och dess påverkan på hälsan långsiktigt samt även dess miljöpåverkan. Nedan är livsmedelsverkets svar på de vanligaste frågorna. Miljön belastas generellt betydligt mer av kost från animalier eftersom de kräver mycket vatten och konstgödning. Miljöaspekterna behandlas inte på ett djupare sätt denna gång.

Frågor och svar om LCHF

Vad är LCHF?

Det finns många varianter av LCHF-dieter. LCHF står för low-carbohydrate, high-fat, det vill säga låg-kolhydrat, hög-fett. Från början var det en bantningsdiet men nu används den även av personer som inte vill gå ner i vikt.

Gemensamt är att LCHF innehåller mycket fett och extremt lite kolhydrater, det vill säga man ska äta mycket smör, grädde, olja, feta mejeriprodukter, kött och fisk. Grönsaker som växer ovan jord och lite bär och nötter ingår också. Ibland tillåts också lite rotfrukter och frukt. Däremot ska man helt utesluta potatis, pasta, ris, gryner och bröd och söta livsmedel som läsk, godis och bakverk.

Vad händer när man äter LCHF-diet?

Många går ner i vikt, precis som man gör med de flesta bantningsdieter där man tar bort en livsmedelsgrupp. I detta fall ska man helt utesluta kolhydrater i form av potatis, pasta, ris, gryner, bröd och sockerrika livsmedel som läsk, godis och bakverk.

När man börjar äta LCHF-diet är det många som blir illamående, trötta och matta och får dålig andedräkt, vilket beror på att kroppen måste använda fett som bränsle i stället för glukos.

Finns det risker med LCHF-dieten?

Att äta LCHF-diet under en kortare tid för att gå ner i vikt innebär troligen ingen risk. Eftersom LCHF ger väldigt lite fibrer är det många som får förstoppning. Det kan vara mycket besvärligt, men är inte farligt på kort sikt. Men att äta LCHF under en längre tid kan vara skadligt på sikt.

Det finns ännu ingen forskning som visar vad som händer om man äter en strikt LCHF-diet under lång tid, som tio-tjugo år. Strikt LCHF är en extremdiet där högst 10 procent av energiintaget får komma från kolhydrater. Det finns få studier som pågått under mer än 1 år och dessa är gjorda på koster med betydligt mer kolhydrater, så det är svårt att direkt föra över resultaten på den strikta varianten av LCHF. Jämfört med lågkolhydratdieter i andra länder innehåller den svenska varianten extremt lite kolhydrater och mycket animaliska livsmedel: kött, ägg, mjölkprodukter och fisk. Det gör att den svenska LCHF ger mer mättat fett än de dieter som är studerade.

Det man vet är att

• LCHF ofta ger förstoppning, eftersom kosten är fiberfattig. Fibrer och fullkorn minskar också risken för tarmcancer, men LCHF innehåller inget fullkorn och bara lite fibrer.
• LCHF-dieten höjer i allmänhet de farliga blodfetterna, speciellt om man inte går ner i vikt av dieten. Man vet att höga blodfetter ökar risken för hjärt- och kärlsjukdom.
• mättat fett ökar risken för hjärt- och kärlsjukdom: LCHF-dieten innehåller mycket mättat fett. Om man byter ut mättat mot fleromättat fett minskar risken för hjärt- och kärlsjukdom.
• personer som äter fullkorn, frukt och grönt, fisk och olja vanligen håller sig friskare än de som äter mycket kött, smör och grädde och lite grönsaker.
• en ensidig kost gör att det blir svårare att få i sig alla näringsämnen: LCHF ger oftast för lite fibrer och inget fullkorn, som bara finns i spannmål och ris. Den innehåller också bara lite bär och nästan ingen frukt.

Varför mår en del bra av att äta LCHF?

Om man har fetma eller är kraftigt överviktig och går ner i vikt gör själva viktnedgången att man oftast mår bättre, det gäller oavsett bantningsmetod. Man känner sig piggare och orkar röra på sig mer. Men det är också många som inte mår bra av LCHF-diet. Många får till exempel förstoppning, eftersom kosten inte ger några fibrer. Många blir trötta och matta och får dålig andedräkt.

Om man har diabetes och går ner i vikt får man bättre insulinkänslighet och därmed bättre blodsockerkontroll. Blodfetterna blir också normalt lägre, men kolesterolet sjunker inte av LCHF-dieten i sig utan av själva viktnedgången. När man sedan nått önskad vikt och fortsätter att äta mycket mättat fett ökar risken för att blodfetterna ökar igen, vilket ökar risken för hjärt- och kärlsjukdom.

Vad anser Livsmedelsverket om LCHF-dieten?

LCHF-dieten innebär att man helt ska undvika godis, läsk, glass, bakverk och chips. Det är livsmedel som alla skulle må bra av att äta mindre av.

Men man ska också helt undvika fullkornsprodukter och det är livsmedel som minskar risken för både hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes, övervikt och eventuellt också cancer.

Att gå ner i vikt om man är överviktig eller fet är en stor hälsovinst, det gäller oavsett vilken bantningsmetod man använder. Kan LCHF hjälpa människor att gå ner i vikt är det bra. Samtidigt är LCHF ingen mirakelkur – anledningen att man går ner i vikt är att man får i sig färre kalorier. En del tycker det är lättare att följa LCHF eftersom de känner sig mätta. Det kan också vara lättare att hålla sig till en diet där man helt utesluter en livsmedelsgrupp, i det här fallet det mesta med kolhydrater.

Att äta LCHF-diet under en kortare tid innebär troligen ingen risk. Men att äta strikt LCHF under en längre tid kan vara skadligt på sikt. Det finns ännu ingen forskning om hur man mår efter tio-tjugo år med strikt LCHF.

En annan risk med LCHF-debatten är att folk i allmänhet börjar tro att mättat fett är nyttigt, och börjar äta mer bacon, grädde och smör men i övrigt fortsätter att äta som vanligt med mycket sockerrika livsmedel. Detta kan få allvarliga konsekvenser i framtiden både genom ökad risk för hjärt- och kärlsjukdomar och genom att andelen överviktiga i befolkningen blir större.

 

Varför ändrar inte Livsmedelsverket sina kostråd?

Många LCHF-förespråkare påstår att vetenskapen skulle ha svängt när det gäller fett. Men det stämmer inte.  Näringsexperter världen över är överens om att risken för hjärt- och kärlsjukdom minskar om en del av det mättade fettet byts ut mot fleromättat fett. Livsmedelsverkets råd måste bygga på det som vetenskapen säger om hur matvanorna påverkar hälsan på lång sikt, inte på personliga erfarenheter från människor som mår bättre för att de gått ner i vikt.

För de flesta är inte det viktigaste att äta mindre fett utan att äta rätt sorts fett, och Livsmedelsverket förordar inte heller en fettsnål kost. I dag äter de flesta för lite fleromättat fett, som omega 3, och för mycket mättat fett. Omega-3 finns exempelvis i fisk och rapsolja.

Uppdaterad: 2012-02-23 Källa: Livsmedelsverket