Socialt hållbar utveckling och tillväxt

Dagens blogginlägg berör folkhälsans grundläggande dimensioner.

Det handlar om framtida utmaningar som redan idag är tydliga. Pratar vi idag om hållbar utveckling och tillväxt missas ofta begreppens koppling till folkhälsa.

Tillväxt används ibland synonymt med samhällsutveckling. Om överskottet från tillväxten används till att utveckla mänskliga resurser och bevara ekologiska värden långsiktigt blir tillväxten hållbar. I ett samhälls och folkhälsopolitiskt perspektiv kan hållbar ekonomisk tillväxt minska klyftorna mellan rika och fattiga i Sverige. Då pratar vi samhällsutveckling!

Inte minst Marmotkommissionen och kunskapen om den sociala gradientens påverkan på hälsa har visat detta.

Konkurrans

Idag nämns tillväxt ofta i sammanhang där landets kommuner konkurrerar med varandra om att vara attraktiva då urbaniseringen gör att, unga speciellt, och befolkningen i hälften av kommunerna minskar i antal. Det gör att skatteunderlaget minskar och därmed service och tillgänglig vård. En sådan negativ utveckling utan tillväxt påverkar naturligtvis folkhälsan. Kvar i utflyttningskommunerna blir den allt större andelen äldre som med ålderns rätt kräver mer service.

Vad vill då de unga ha av sitt lokalsamhälle?

- Ett bra jobb är den vanligaste framtidsdrömmen.
- Bostäder med en rimlig hyresnivå
- Möjlighet till högskolestudier på orten
- Ett miljövänligt liv, tex i form av säkra cykelbanor
- Fler mötesplatser för ungdomar

Utmaningen

Allt detta ryms inom de nationella målområdena och kan påverkas genom kommunala beslut. Men konkurransen är hård! SKL driver kampanjen "Sveriges viktigaste jobb", Sveriges kommuner och landsting behöver rekrytera, i kamp med statliga och privata arbetsgivare, 420 000 nya medarbetare den närmaste 10-års perioden. Det gäller alltså att det viktigaste jobbet även är ett bra jobb!

Då får vi människor som mår bra, vilket ger en god folkhälsa, vilket ger minskade utgifter för kommuner vilket i slutändan kan ge en hållbar tillväxt!

Ha det bra och må så bra ni kan i Hässleholm!
Hälsningar Vidar

Ungas tobaksvanor i Hässleholms kommun

Kommunchefens stabsfunktion

Tobaksvanor bland Hässleholms unga

I våras genomfördes Folkhälsoenkät barn och unga i Skåne i ett samarbete mellan kommuner, Kommunförbundet Skåne och Region Skåne. I resultatet kan vi se att alltför många unga försämrar sina chanser på arbetsmarknaden och till ett långt och friskt liv.

WHOs internationella tobaksvecka genomförs varje år i vecka 47. Med hänvisning till tobak- och barnkonventionen vill vi i år uppmärksamma barn och ungas rätt till tobaksfrihet och bästa möjliga hälsa.

Hässleholm

► I Hässleholm uppger 19 % av flickorna och 16 % av pojkarna i åk 9 att de röker (varje dag eller nästan varje dag eller när de är på fest eller ibland). Motsvarande siffror på gymnasiets åk 2 är 38 % bland flickorna och 33 % bland pojkarna.

► Det är 96 % av flickorna och 94 % av pojkarna i Hässleholms åk 9 som inte röker dagligen. På gymnasiets åk 2 är det 82 % av flickorna respektive 86 % av pojkarna som inte röker dagligen.

► Bland Hässleholms elever i åk 9 är det ca 30 % som rökt vattenpipa. Bland de två år äldre eleverna i gymnasiet är siffran dubbelt så hög, ca 60 %.                      

► Av Hässleholms  elever i gymnasiets åk  2 som använder tobak anger 68 % att de köper tobak i butik som finns i den egna kommunen. I Skåne generellt är motsvarande siffra 60 %.

Snus                                                                                                                                                          ► I Hässleholm uppger 99 % av flickorna och 90 % av pojkarna i åk 9 att de inte snusar (varje dag eller nästan varje dag eller ibland). I gymnasiets åk 2 är motsvarande siffror snus, 97 % bland flickorna och 77 % för pojkarna.

► Det är 100 % av flickorna och 95 % av pojkarna i Hässleholms åk 9 som inte snusar dagligen. I andra året på gymnasiet är det i Hässleholm ingen flicka som snusar dagligen samtidigt som 89 % av pojkarna anger att de inte snusar dagligen.

Skåne                                                                                                                                                    ► På frågan bland Skånes elever i åk 2 gymnasiet när de rökte första gången anger pojkarna som medelvärde 14 år och flickorna 14,3 år.

Finns det ett samband mellan föräldrarnas sysselsättning och om deras barn är rökare?                                                                                                                                                                                     ► Det är minst dubbel förhöjd risk att Skånes elever i gymnasiets åk 2 röker om båda föräldrarna ej arbetar.

► Två av fem bland Skånes pojkar i gymnasiets åk 2 samt ca en av tre av flickorna använder någon eller båda av de två vanligaste tobaksprodukterna.

Sambandet mellan tobak och andra droger                                                                                                    ► I Skåne är det bland flickorna på gymnasiets åk 2 starkt  förknippat med riskbruk av andra droger om man röker. Tex är det tre gågner så vanligt att man intensivkonsumerar alkohol, mer än dubbelt så vanligt att man dricker sig berusad på alkohol varje gång man dricker samt sju gånger högre sannolikhet att flickorna som röker även har provat narkotika.

► I bilden nedan ses att bland de elever som röker i Skåne finns det i ca 90 % av fallen även närstående som röker.

Program för WHO Tobaksfria veckan i Hässleholm                                                                ▪ Test av lungkapacitet med spirometri för allmänheten.  Tisd kl 13-15, onsd kl 13-16 och fred kl 13-15 i sjukhusets centralhall.                                                                                                                                      ▪ SMART- ungdom m.fl. på Resecentrum under onsdag eftermiddag                                                                                                                                                               ▪ Test och bedömning av levnadsvanor via pekskärm. Torsd kl 9-16 sjukhusets centralhall                                                                                                                                                                    ▪ SMART-ungdom m.fl. i Gallerian Fred kl 14-16

Fakta tobak                                                                                                                         Nästan ingen börjar med tobak efter det att man fyllt 18 år och då får köpa tobak legalt. Cigarettens rök innehåller 4500 skadliga ämnen som förs med blodet till kroppens alla delar. Ungefär 7000 dör av sin rökning varje år i Sverige, i snitt 10 år för tidigt. Av dessa 7000 dör 500 av passiv rökning. Rökning ökar bla risken för hjärtinfarkt, stroke, kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL), lungcancer, diabetes typ2 och ett 40-tal andra cancerformer. Rökning minskar möjligheten att få barn och du åldras i förtid som rökare.

Samhällskostnaden i 2009 års penningvärde beräknas till 30 miljarder kronor per år i Sverige. Kostnaderna för snus och passiv rökning ingår inte.

Snus                                                                                                                                                                       Snus innehåller 28 cancerframkallande ämnen och ökar risken för cancer i bukspottkörteln, hjärtinfarkt, stroke och försämrad munhälsa. Sannolikt ökar risken även för cancer i matstrupe och magsäck. Även ökad risk för metabolt syndrom, diabetes typ 2, idrottskador och missfall är indikerade.

En mycket stor del av tobaken, 68 %, köper de minderåriga själva i Hässleholms butiker. Vill du rädda någon från ett kanske livslångt beroende och förtida död kan du rapportera misstanke om olovlig försäljning till kommunens miljökontor, miljonamnden@hassleholm.se.

Länktips                                                                                                                                       www.tobaksfakta.se                                                                                          www.slutarokalinjen.se                                                                                                        www.umo.se                                                                                                                 www.smartungdom.se                                                                                    www.psykologermottobak.org

För mer information kontakta:

Vidar Albinsson, Folkhälsostrateg
Tel 0451-26 70 00, vidar.albinsson@hassleholm.se

Läs mer: www.hassleholm.se/folkhalsa

                 Twitter och blogg om Hässleholms folkhälsa:

                                         http://twitter.com/folkhalsa

                                               http://folkhalsahassleholm.blogspot.com

Alkoholvanor bland Hässleholms unga

Hur är alkoholkonsumtionen bland Hässleholms ungdomar?

Utifrån enkäten som genomfördes i kommunens sexor, nior och elever i gymnasiets andra år i våras kan vi bla se var de får tag i alkohol, föräldrars attityder, hur ofta de dricker och vad de dricker. Det i sin tur kan användas för att utveckla det förebyggande ANDT arbetet i Hässleholms kommun.

Nationella uppmärksamhetsveckan för riskbruk av alkohol pågår sedan flera år tillbaka under vecka 45.   Syftet är att öka medvetenheten om alkoholens skadeverkningar hos allmänheten.

Hur ser då alkoholvanorna ut bland Hässleholms ungdomar? I den nyligen publicerade rapporten Folkhälsoenkät barn och unga har vi nu ett underlag för att besvara den frågan.

► Den genomsnittliga debutåldern då man drack minst ett glas alkohol var för pojkar i Skåne 14,2 år och för flickor 14,5 år.

                 

Hässleholm                                                                                                                                                               ►  Bland Hässleholms nior uppger 66 % att de någon gång det senaste året druckit alkohol. Bland eleverna i gymnasiets åk 2 var motsvarande siffra 89 % i Hässleholm. 

►  På frågan om eleverna som gick i nian i våras druckit hembränd sprit de senaste tolv månaderna svarade 94 % att de inte gjort det. Motsvarande siffra i gymnasiets åk 2 var 89 %.

►  Det vanligaste sättet att få tag i alkohol för Skånes åk 9 elever är från kompisar eller kompisars syskon och näst vanligast är att annan vuxen köper ut. Undantaget är vin där det näst vanligaste sättet att få tag i alkoholen är svarsalternativet, egna föräldrar med lov.

►  Av pojkarna i åk 9 i Hässleholm har ca 41 % varit berusade någon gång, siffran för flickorna är 46 %. Motsvarande siffror för gymnasiets åk 2 är pojkar 80 % och flickor 75 %.

Intensivkonsumtion                                                                                                                                              Med  intensivkonsumtion menas  att man vid minst en gång i månaden vid ett och samma tillfälle dricker alkohol motsvarande minst fyra burkar starköl eller minst fyra burkar starkcider/alkoläsk eller sex burkar folköl eller en hel flaska vin eller 25 cl sprit (ca sex shots eller drinkar).

►  Ungefär 87 % av eleverna i åk 9 i Hässleholm uppger att de inte dricker en mängd alkohol motsvarande intensivkonsumtion. Motsvarande siffror avseende för pojkar i gymnasiets åk 2 är 48 % och för flickornas del 69 %.

►  Bland eleverna med intensivkonsumtion av alkohol uppgav mer än varannan elev i årskurs nio att de rökte. Motsvarande andelar bland elever utan sådan intensivkonsumtion är 10 % bland såväl flickor som pojkar. Det syns i resultaten även ett samband mellan intensivkonsumtion och olovlig frånvaro.

Bjuden av förälder                                                                                                                                                  ►  På frågan om man blir bjuden av sina föräldrar på alkohol svarar 60 % av pojkarna och 55 % av       flickorna i Hässleholms  åk 9 nej.

►  I både årskurs 9 och gymnasiets åk 2 i Skåne är det dubbelt så vanligt bland de som blir bjudna av sina föräldrar att man dricker sig berusad varje eller nästan varje gång man dricker alkohol.

Närstående dricker för mycket                                                                                                                                 ►  En fråga handlade om huruvida man har en närstående person som dricker för mycket. Bland de Skånska eleverna i åk 9 uppgav 27 % av flickorna och 21 % av pojkarna att så var fallet.

Alkoholens risker för unga                                                                                                                                    Tidig debut av alkoholkonsumtion ökar risken för hög alkoholkonsumtion senare i livet. Tidig debut är även associerad med högre risk för missbruk av andra droger samt med problem i skolan. I tonåren är personlighetsutvecklingen som känsligast. Då måste man utveckla sin självkänsla när det gäller att exempelvis snacka, dansa, flirta och ha roligt – helst utan alkohol. Annars finns det stor risk att man alltid kommer att behöva alkohol för att göra de där sakerna. Alkoholen kanske underlättar i början men i längden kan drickandet leda till ett socialt handikapp.

Fakta alkohol                                                                                                                                                        Drygt 6000 människor dör i Sverige varje år i förtid på grund av alkohol. En femtedel av alla patienter som tas in till akutsjukvård har alkoholproblem. Sammanlagd konsumtion i Sverige för de över 15 år motsvarar 9,5 liter ren alkohol per person och år. Allra mest dricks i åldrarna 20-24 år. Andelen kvinnor i åldern 16-24 år som vårdas på sjukhus med alkoholrelaterad diagnos har tredubblats sedan 90-talet. Alkoholkonsumtion i större mängder ökar bla risken för högt blodtryck, hjärt- och kärlsjukdomar, besvär från mage och tarmar samt vissa cancerformer. Det finns även ett samband för hög alkoholkonsumtion och att må psykiskt dåligt, depression och självskadebeteende.

För dig som vill veta mer:

www.iq.se                                       (metoder för att minska alkoholkonsumtionen)

www.alkoholprofilen.se                                     (test för att bedöma sina alkoholvanor)

www.skane.se/fhbou_2012                   (Folkhälsoenkät Barn och Unga i Skåne 2012)

Hälsningar Vidar Albinsson, Folkhälsostrateg i samarbete med ANDT-nätverket Hässleholm

Riskbruk av alkohol hänger ofta ihop med andra ohälsosamma levnadsvanor

2012-11-07

Personer med riskabla alkoholvanor uppger i högre grad än personer som dricker mindre att de även har andra ohälsosamma levnadsvanor - de äter mindre hälsosamt, de brukar tobak dagligen och de har en stillasittande fritid. Det visar ny sammanställd data från den nationella folkhälsoenkäten som Statens folkhälsoinstitut genomför varje år.

I dag, under den nationella uppmärksamhetsveckan för riskbruk av alkohol, presenterar Statens folkhälsoinstitut en ny analys av folkhälsoenkäten ”Hälsa på lika villkor” om sambandet mellan riskabla alkoholvanor och andra levnadsvanor samt läkemedelsbruk.

Siffrorna visar att personer med riskabla alkoholvanor oftare än andra har en stillasittande fritid, lågt intag av frukt och grönt och ett dagligt tobaksbruk. De använder också i högre grad än andra läkemedel mot smärta, sömnlöshet, ångest och depression.

- Vi ser också att män oftare än kvinnor har flera levnadsvanor som kan orsaka sjukdom och förtida död. Nästan två av tio svenska män, mot en av tio kvinnor, har två av faktorerna riskabla alkoholvanor, dagligt tobaksbruk, stillasittande fritid och dåliga kostvanor, säger Pi Högberg, kvalificerad utredare på Statens folkhälsoinstitut.

Knappt hälften, 42 procent, av de som har riskabla alkoholvanor uppger i folkhälsoenkäten att de vill dra ned på sin konsumtion. Andelen som anser sig behöva stöd för att klara av detta är endast 7 procent. Detta kan jämföras med dagligrökare, där 72 procent vill sluta röka och 32 procent anser sig behöva stöd i det, eller de med stillasittande fritid, där 82 procent vill öka sin fysiska aktivitet och 36 procent anser sig behöva stöd.

– En av orsakerna till detta kan vara att det inte är så känt vilka långsiktiga effekter på hälsan riskbruket av alkohol har. Här har aktörer på alla nivåer i samhället som arbetar förebyggande en viktig roll, säger Pi Högberg.

• Inom hälso- och sjukvården talar man ofta om riskbruk när en man dricker mer än 14 standardglas per vecka och en kvinna dricker mer än 9 standardglas per vecka, trots att steget från liten risk till förhöjd risk är flytande. Förhöjd risk finns även vid så kallat berusningsdrickande. En vanlig definition för detta är 5 standardglas eller mer vid ett och samma tillfälle för män, och 4 eller mer för kvinnor. Ett standardglas (12 gram alkohol) motsvarar något av följande:

  - 2 flaskor lättöl
  - 50 cl folköl
  - 33 cl starköl
  - 12-15 cl vin
  - 8 cl starkvin
  - 4 cl sprit

• Känsligheten för vad som är riskabel alkoholkonsumtion varierar från person till person. 
• Funderar du över dina eller närståendes alkoholvanor? Ring Alkohollinjen på 020-84 44 48, gå in på Alkohollinjen.se, eller pröva det internetbaserade självhjälpsprogrammet Alkoholhjälpen.