2013-05-06
Efterlevnaden av tobakslagens paragraf om rökfria skolgårdar är bristfällig och kan komma att innebära vite för Hässleholms kommuns skolor. Vite som kan slå hårt mot en redan knapp budget för barn- och utbildningsförvaltningen i Hässleholm.
Vilket stöd finns och vad kan skolorna, främst högstadier och gymnasium, göra?
Igår den 6 maj genomfördes den första av två webbinarium med skolverket som arrangör på temat Tobaksfri skoltid. Nedan kommer en kort sammanfattning efter några inledande powerpointbilder från Statens folkhälsoinstitut angående rökfria skolgårdar.
Den 15 maj visas den andra delen av webbinariet som då avhandlar HUR en kommun kan införa tobaksfri skoltid.
Webbinariet 2013-05-06
Agneta Nilsson från Skolverket inledde.
Hon menar att det ingår i såväl skolans kunskaps- som demokratiuppdrag att jobba med ANDT-(Alkohol, Narkotika, Dopning och Tobak) frågor. Skolverket har uppdrag att lyfta ANDT frågan, höja kvaliten på utbildningen i frågorna och integrera ANDT i alla ämnen. ANDT finns med i grundskolans kursplaner för biologi och idrott och hälsa samt i gymnasieskolans ämnesplaner för naturkunskap och idrott och hälsa.
Skollagen för elevhälsan nämner ”Elevhälsan ska främst vara förebyggande och hälsofrämjande. Elevhälsan ska verka för att kunskapsmålen nås.”
Skolor och utbildning ska vara likvärdiga. Därför ska det inte vara avgörande vilken skola man hamnar på, om det röks där eller inte.
Niklas Odén, sakkunnig
Niklas började med en historiebeskrivning där Sverige genom förbud mot tobaksreklam, rökning i arbetsmiljö inomhus, åldersgräns för inköp, förbud mot rökning på restauranger och caféer haft framgång med att få ner antalet rökare. Idag röker 8 % av lärarna tex. Bland ungdomarna ser det inte så bra ut. Från dag 1 på gymnasiet till slutet på åk 1 fördubblas antalet rökare. Vad händer där?
I Sverige dör det nästan 1 person av rökning varje timme dygnet runt alla dagar på året. De flesta dör i hjärt-/kärlsjukdom. Om inte detta är en epidemi vad är det då? Om lika många dog i fågelinfluensa, skulle vi acceptera det? Extra sorgligt är det att smittspridningen sker i den miljö våra barn dagligen vistas i – skolan. Väldigt få börjar röka efter de fyllt 20 år. Det är också så att varannan av de som drabbats av det starkt beroendeframkallande giftet nikotin dör av sin rökning, om de använder produkten så som avses (för vilken annan produkt hade vi accepterat det?). Vi vet också att en rökare förr eller senare har 7-8 dagar fler sjukdagar per år (utslaget över tid) vilket minskar en rökande elevs anställningsbarhet.
Rökningen kostar samhället, främst kommuner och landsting, 30 miljarder årligen. Tobaksskatten inbringar 10 miljarder årligen, till staten.
Ansvarig för efterlevnaden av tobakslagens rökfria skolgårdar är rektor. Lagen är en skyddslag – inte en ordningslag. Stöd finns även i barnkonventinens artikel 3: Barnets främsta ska komma i främsta rummet, och tobakskonventionens art. 4: … förhindra att människor börjar använda tobak och att de exponeras för tobak.
Maria Nilsson, forskare
De rökande ungdomarna mår såväl fysiskt som psykiskt sämre. Det är vanligare med skolmisslyckanden, vantrivsel, skolk, kriminalitet och sexuellt risktagande. De är vidare infektionskänsligare, hängiga och trötta i större utsträckning.
Hon har i sin forskning om ungdomar och tobak sett att det finns kunskapsbrister bland barnen. Barnen är ambivalenta, de ger å ena sidan uttryck för att de inte bryr sig om vad vuxna säger men å andra sidan förväntar de sig att vuxna gör vad de kan för att förhindra rökning, att de vuxna har en plikt. Vuxna och föräldrar ska inte råskälla utan respektera dom och de uppger att föräldrarna ofta är mer irriterade på skolans samtal än om barnets rökning – viket barnen tycker är konstigt och fel.
En SMS tjänst för ungdomars avvänjning av tobak är på gång.
Boka in nästa webbinarium den 15 maj kl 09:00 – 10:30. Har ni frågor eller synpunkter kring tobak eller någon annan av de 11 målområdena för folkhälsa – hör gärna av er!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar