Folkhälsoarbete i Skåne – nuläge och framtid.

Konsultföretaget Kontigo har på uppdrag av Region Skåne tagit fram utredningen Folkhälsoarbete i Skåne – nuläge och framtid. Rapporten föreslår att det inte tas fram en ny Regional folkhälsostrategi för Skåne. Den gamla har förlängts men gick egentligen ut 2013. Istället föreslås folkhälsobehoven arbetas in i den Regionala utvecklingsstrategin, RUS, som färdigställs i år. Utredarna Kontigo menar att det då är viktigt att i förhand tydliggöra vad som krävs för att integreringen ska fungera. Risken är annars att folkhälsoaspekterna försvinner i kontakten med andra professioner. Detta har ofta varit fallet vid tex jämställdhetsintegrering. Förslagen i rapporten utgår från resultat från dels en enkät till tjänstemän och politiker i samtliga Skånes kommuner. Dels 14 kvalitativa intervjuer.

Styrkor som framkommer är bla: Regionens kunskapsproduktion med kartläggning och analys av befolkningens hälsa, genom de stora enkäter som görs.

Svagheter som framkommer är de stora skillnader som finns i organiseringen av folkhälsoarbetet i Skånes kommuner. Vissa kommuner har flera tjänster som folkhälsoplanerare/strateger medan andra bara har en deltidstjänst. Även placering av tjänsterna och professionell utbildningsbakgrund som folkhälsovetare skiljer och försvårar samarbete mellan dels kommuner och dels kommuner och Enheten för folkhälsa och social hållbarhet på Region Skåne.

Kunskapsutveckling efterfrågas i intervjuer och enkäter framförallt inom två områden; hälsoekonomiska beräkningar och välfärdsbokslut.

Man hänvisar som grund för fortsatt arbete inom Skåne till Pellmer och Wramners (2007) framgångsfaktorer för folkhälsoarbete:                                                                                                                                                                        1. Ett tvärsektoriellt samarbete och samverkan.                                                                                                                      2. Långsiktighet för att uppnå strukturella förändringar och beteendeförändringar, effekter som ska ses som en framtida  investering.                                                                                                                                                                                3. Professionell kompetens.

I enkätundersökningen visas att det i cirka 45% av kommunerna finns övergripande mål för folkhälsoarbetet. Endast 27% anger att det finns handlingsplaner för arbetet. Detta är lågt då 68% av Sveriges kommuner anger att de har framtagna mål för folkhälsoarbetet. Bland de kommuner som har en folkhälsoplanerare/strateg anger 62% att de även har en särskild grupp för samordning/styrning av folkhälsofrågor. Motsvarande siffra för kommuner utan folkhälsoplanerare/strateg är 11%.

Rapporten kommer fram till att Enheten för folkhälsa och social hållbarhet bättre hör hemma under Regional utveckling (nuvarande placering) än vid Hälso- och sjukvårdsdirektören. Folkhälsa relaterar snarare till områden som fysisk planering, miljö och kultur än till rena hälso- och sjukvårdsfrågor.

Kommunförbundet Skåne utgör en del av Skånes folkhälsoarbete. Under nuvarande mandatperiod har Folkhälsoarbetet fått en egen beredning direkt under styrelsen och förbundsdirektören.                                          

På länsstyrelsen organiseras folkhälsoarbetet in under Enheten för social hållbarhet som är placerad under avdelningen för samhällsbyggnad. Det innebär att det finns 4-5 olika offentliga aktörer som behöver samordna sitt arbete i Skåne; KfSk, RS, Lst, 33 kommunerna och ev högskola/universitet.

Bland kommunernas respondenter är man mer nöjd med samverkan på regional nivå än inom den egna kommunen eller med andra kommuner. I denna såväl som i VGR (Västra Götalands Regionen) rapporten framkommer att bristande kunskap och förståelse kring folkhälsofrågor hämmar möjligheten till samverkan. Kontigo ser det som en svaghet att kommunerna har liten samverkan med varandra, att de främst arbetar enskilt med folkhälsofrågorna. Kommunernas samverkan är även begränsad med andra aktörer såsom näringsliv och fackförbund.

Kopplingen mellan tillväxt och hälsa tydliggörs alltmer. Under våren 2014 beräknas EUs nya program Hälsa för tillväxt 2014-2020 att antas. Bättre styrning och ledning av folkhälsoarbetet betonas bla i WHO:s nya Europastrategi Health 2020. Den från 1 januari inrättade Folkhälsomyndigheten har fokus på statistik och kunskapsunderlag. Den har tex tillsammans med SKL inrättat en ny mötesplats för social hållbarhet. Hässleholms kommun är ansluten. Mötesplatsens uppdrag är att utveckla välfärdstjänsterna på ett socialt hållbart sätt som utjämnar hälsoskillnader och tillgodoser människors grundläggande behov och rättigheter.

En egen kommentar kan här vara att det finns en risk att alla instanser från nationell, regional och kommunalnivå sammanställer och kommunicerar folkhälsa men att de operativa insatserna uteblir.