Välfärd och social hållbarhet, Crossing Borders, Malmö högskola 25 februari 2014.

Ett arrangemang av bla Malmö stad, Region Skåne och Länsstyrelsen Skåne. Genom Malmökommissionens arbete genererades en ny förståelse och ny kunskap om social hållbarhet. Med utgångspunkt från kommissionens underlag, diskuteras lösningar på gemensamma samhällsutmaningar. Under våren 2014 arrangeras fem föredrag på olika teman där befolkningens hälsa utgör en central del som en förutsättning för hållbar utveckling.

Hans Abrahamsson, docent i freds- och utvecklingsforskning vid Göteborgs universitet, tidigare kommissionär. Var 10:e bil i Malmö ägs av 8 personer sk målvakter. I omvärlden har vi sett ett antal fall i närtid då god ekonomisk utveckling förbytts i social ohållbarhet och social oro. Exempel på detta kan vara Arabiska våren och till viss del Ukraina. Med befolkningsökningen i världen kommer vi att få en fördubblad arbetskraft. Med globaliseringen blir denna arbetskraft mer rörlig. Urbaniseringen fortsätter och är fördubblad om 30 år. Det finns en risk att parallella trygghetssystem växer fram sk gemenskapsgrupper. I delar av Göteborg och Malmö är andelen NEETS 33% (Not in Education, Employment or Training. Mer än 10 % av alla unga i Sverige varken arbetar eller studerar och kategoriseras numera som NEETs (Mind nyhetsbrev 140306). Det finns ingen mening att finnas till om man inte behövs!

Ryggmärgslösningen blir ofta att förstärka innanförskapet: Ökad kontroll, stängsel och övervakning. Istället kan investering i positiv säkerhet vara ett alternativ: förebygga, främja underifrån, social investeringspolitik utifrån medskapande och medborgardialog.

Hans menar att kanske skulle man ompröva synen på sambandet mellan tillväxt och välfärd enligt, a) En ny tillväxtregim som definierar tillväxt i form av välbefinnande och livskvalitet och b) En ändrad produktionsinriktning som ökar den lokala resursmobiliseringen vilket gradvis medger ett minskat exportberoende.

Vidare menade Hans att målkonflikter - vad och varför inte diskuteras nästan alls i kommuner utan man går på verkstad och huret direkt. Han avslutade med att den viktigaste valfrågan borde vara hur vi får in ungdomar i arbete och hur vi kan ordna bostäder åt ungdomar samt att FOLKHÄLSOARBETARE ÄR DAGENS FREDSAMBASSADÖRER!

Tapio Salonen, professor i socialt arbete vid Malmö högskola och tidigare kommissionär i Malmökommissionen.

Tapio säger att Sverige aldrig har varit rikare än nu. För 30 år sedan var vi världsmästare i ekonomisk jämlikhet. Inom OECD är det Sverige och Israel som har haft sämst utveckling de senaste 10 åren avseende ekonomisk jämlikhet. Vi har nu, enligt Tapio, en prestationsbaserad välfärdsmodell. Som exempel nämnde han att 1991 kunde 4% av Sveriges befolkning försörja 3 familjer idag kan 22% göra det utifrån den inkomst de har. Vi ser även en tydlig trend mot att i stora delar av städerna så är det inte nattbefolkningens sysselsättning som ökar utan det är mer välbärgade från ytterområden som pendlar in och jobbar. Vi tenderar att få uppdelningar i städerna där vissa områden domineras av vita med socioekonomisk hög status istället för blandområden som ökar förståelsen och tilliten i befolkningen. Vi har fått en ny samhällsklass som kallas Prekariat₁  (Guy Standing) som går från den ena osäkra anställningen till nästa. Vi ska ha en likvärdig skola och bör ha en likvärdigt boende. Det finns alltså en framtid för allmännyttan!

Två begrepp användes för att demonstrera social sammanhållning. Dels Bonding – knyter samman med de som liknar dig. Och Bridging – bygga broar mellan olika grupper. Vi har tilltagande insider och outsidermönster vilket kan leda till social oro, vilket vi har exempel på i närtid (Husbykravallerna) därför bör vi satsa på humankapitalet för att nå tillväxt.

Andelen fattiga bland arbetslösa, sjuka och förtidspensionärer tredubblades mellan 2004 och 2012, enligt siffror från Statistiska centralbyrån. Med fattig menas här relativ fattigdom vilket innebär att hushållets disponibla inkomst, justerad med hänsyn till dess försörjningsbörda, är lägre än 60 procent av medianvärdet i befolkningen. År 2012 låg medianvärdet på 213.700 kronor. Mellan 2004 och 2012 hade andelen fattiga i gruppen nästan tredubblats från 10,3 procent till 30,2 procent. (http://www.dn.se/ekonomi/scb-var-tredje-arbetslos-fattig/)

₁ Wikipedia: Används för att beskriva en grupp i samhället bestående av dem som under längre tid är utanför den etablerade arbetsmarknaden. Hit hör långtidsarbetslösaoch personer vars anställning eller uppehälle långvarigt är osäkert eller tillfälligt. Hit kan till exempel räknas dem som mer än under en övergående period har provanställning, livnär sig på svartjobb, har vikariat, praktiserar eller går på bidrag.