Hur är alkoholkonsumtionen bland Hässleholms ungdomar?
Utifrån enkäten som genomfördes i kommunens sexor, nior och elever i gymnasiets andra år i våras kan vi bla se var de får tag i alkohol, föräldrars attityder, hur ofta de dricker och vad de dricker. Det i sin tur kan användas för att utveckla det förebyggande ANDT arbetet i Hässleholms kommun.
Nationella uppmärksamhetsveckan för riskbruk av alkohol pågår sedan flera år tillbaka under vecka 45. Syftet är att öka medvetenheten om alkoholens skadeverkningar hos allmänheten.
Hur ser då alkoholvanorna ut bland Hässleholms ungdomar? I den nyligen publicerade rapporten Folkhälsoenkät barn och unga har vi nu ett underlag för att besvara den frågan.
► Den genomsnittliga debutåldern då man drack minst ett glas alkohol var för pojkar i Skåne 14,2 år och för flickor 14,5 år.
Hässleholm ► Bland Hässleholms nior uppger 66 % att de någon gång det senaste året druckit alkohol. Bland eleverna i gymnasiets åk 2 var motsvarande siffra 89 % i Hässleholm.
► På frågan om eleverna som gick i nian i våras druckit hembränd sprit de senaste tolv månaderna svarade 94 % att de inte gjort det. Motsvarande siffra i gymnasiets åk 2 var 89 %.
► Det vanligaste sättet att få tag i alkohol för Skånes åk 9 elever är från kompisar eller kompisars syskon och näst vanligast är att annan vuxen köper ut. Undantaget är vin där det näst vanligaste sättet att få tag i alkoholen är svarsalternativet, egna föräldrar med lov.
► Av pojkarna i åk 9 i Hässleholm har ca 41 % varit berusade någon gång, siffran för flickorna är 46 %. Motsvarande siffror för gymnasiets åk 2 är pojkar 80 % och flickor 75 %.
Intensivkonsumtion Med intensivkonsumtion menas att man vid minst en gång i månaden vid ett och samma tillfälle dricker alkohol motsvarande minst fyra burkar starköl eller minst fyra burkar starkcider/alkoläsk eller sex burkar folköl eller en hel flaska vin eller 25 cl sprit (ca sex shots eller drinkar).
► Ungefär 87 % av eleverna i åk 9 i Hässleholm uppger att de inte dricker en mängd alkohol motsvarande intensivkonsumtion. Motsvarande siffror avseende för pojkar i gymnasiets åk 2 är 48 % och för flickornas del 69 %.
► Bland eleverna med intensivkonsumtion av alkohol uppgav mer än varannan elev i årskurs nio att de rökte. Motsvarande andelar bland elever utan sådan intensivkonsumtion är 10 % bland såväl flickor som pojkar. Det syns i resultaten även ett samband mellan intensivkonsumtion och olovlig frånvaro.
Bjuden av förälder ► På frågan om man blir bjuden av sina föräldrar på alkohol svarar 60 % av pojkarna och 55 % av flickorna i Hässleholms åk 9 nej.
► I både årskurs 9 och gymnasiets åk 2 i Skåne är det dubbelt så vanligt bland de som blir bjudna av sina föräldrar att man dricker sig berusad varje eller nästan varje gång man dricker alkohol.
Närstående dricker för mycket ► En fråga handlade om huruvida man har en närstående person som dricker för mycket. Bland de Skånska eleverna i åk 9 uppgav 27 % av flickorna och 21 % av pojkarna att så var fallet.
Alkoholens risker för unga Tidig debut av alkoholkonsumtion ökar risken för hög alkoholkonsumtion senare i livet. Tidig debut är även associerad med högre risk för missbruk av andra droger samt med problem i skolan. I tonåren är personlighetsutvecklingen som känsligast. Då måste man utveckla sin självkänsla när det gäller att exempelvis snacka, dansa, flirta och ha roligt – helst utan alkohol. Annars finns det stor risk att man alltid kommer att behöva alkohol för att göra de där sakerna. Alkoholen kanske underlättar i början men i längden kan drickandet leda till ett socialt handikapp.
Fakta alkohol Drygt 6000 människor dör i Sverige varje år i förtid på grund av alkohol. En femtedel av alla patienter som tas in till akutsjukvård har alkoholproblem. Sammanlagd konsumtion i Sverige för de över 15 år motsvarar 9,5 liter ren alkohol per person och år. Allra mest dricks i åldrarna 20-24 år. Andelen kvinnor i åldern 16-24 år som vårdas på sjukhus med alkoholrelaterad diagnos har tredubblats sedan 90-talet. Alkoholkonsumtion i större mängder ökar bla risken för högt blodtryck, hjärt- och kärlsjukdomar, besvär från mage och tarmar samt vissa cancerformer. Det finns även ett samband för hög alkoholkonsumtion och att må psykiskt dåligt, depression och självskadebeteende.
För dig som vill veta mer:
www.iq.se (metoder för att minska alkoholkonsumtionen)
www.alkoholprofilen.se (test för att bedöma sina alkoholvanor)
www.skane.se/fhbou_2012 (Folkhälsoenkät Barn och Unga i Skåne 2012)
Hälsningar Vidar Albinsson, Folkhälsostrateg i samarbete med ANDT-nätverket Hässleholm
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar