Kommunal politik för goda levnadsvanor

Fler händer i vård och omsorg?

Vi blir fler och vi blir äldre men blir vi friskare?

Kroniska sjukdomar som har samband med levnadsvanor dödar fler än alla andra faktorer tillsammans. Det handlar om hjärt-kärlsjukdomar, cancer, KOL och typ 2-diabetes. De kallas noncommunicable diseases, NCD eller på svenska, icke smittsamma sjukdomar. Dessa sjukdomars främsta riskfaktorer är tobaksrökning, riskbruk av alkohol, ohälsosamma matvanor och otillräcklig fysisk aktivitet. I Sverige utgjorde NCD 90 procent av dödsfallen 2011. Det positiva är att levnadsvanorna går att påverka i motsats till genetiska riskfaktorer. Socialstyrelsen fastställde 2011 Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder för att elevhälsa, äldre- och handikappomsorg samt landsting ska genomföra ett paradigmskifte.  

Levnadsvanorna har ett starkt samband med socioekonomiska faktorer och de mest verksamma och kostnadseffektiva åtgärderna är politiska och strukturella, inte minst på kommunal nivå. Ökningen av NCD löser vi inte med fler sjukhus, sjuksköterskor, läkare och händer i vården utan med ett fokus på att främja och bevara människors hälsa så att vi inte blir sjuka i samma utsträckning som nu. Med nuvarande ökningstakt kommer tex antalet cancerpatienter annars att vara 70 procent fler om 15 år₁. Effekten av ett hälsofrämjande synsätt blir dock det som varit fokus i valdebatten; bättre skolresultat och en rimlig belastning inom vård och omsorg.

Frågan är då - Vilken folkhälsopolitik vill partierna på kommunal nivå driva för att befolkningen ska vara friska och må bra?

Fakta: 2,7 miljoner svenskar rör sig för lite, 840 000 röker dagligen, 1,9 miljoner har ohälsosamma matvanor, 1,2 miljoner har ett riskbruk av alkohol (Folkhälsomyndigheten 2013). I Sverige svarar icke smittsamma sjukdomar för cirka 90 procent av både dödlighet och förlust av fullt friska år, sk DALY (WHO, 2011).

₁ Cancerfonden, 2014