Riskbruk av alkohol hänger ofta ihop med andra ohälsosamma levnadsvanor

2012-11-07

Personer med riskabla alkoholvanor uppger i högre grad än personer som dricker mindre att de även har andra ohälsosamma levnadsvanor - de äter mindre hälsosamt, de brukar tobak dagligen och de har en stillasittande fritid. Det visar ny sammanställd data från den nationella folkhälsoenkäten som Statens folkhälsoinstitut genomför varje år.

I dag, under den nationella uppmärksamhetsveckan för riskbruk av alkohol, presenterar Statens folkhälsoinstitut en ny analys av folkhälsoenkäten ”Hälsa på lika villkor” om sambandet mellan riskabla alkoholvanor och andra levnadsvanor samt läkemedelsbruk.

Siffrorna visar att personer med riskabla alkoholvanor oftare än andra har en stillasittande fritid, lågt intag av frukt och grönt och ett dagligt tobaksbruk. De använder också i högre grad än andra läkemedel mot smärta, sömnlöshet, ångest och depression.

- Vi ser också att män oftare än kvinnor har flera levnadsvanor som kan orsaka sjukdom och förtida död. Nästan två av tio svenska män, mot en av tio kvinnor, har två av faktorerna riskabla alkoholvanor, dagligt tobaksbruk, stillasittande fritid och dåliga kostvanor, säger Pi Högberg, kvalificerad utredare på Statens folkhälsoinstitut.

Knappt hälften, 42 procent, av de som har riskabla alkoholvanor uppger i folkhälsoenkäten att de vill dra ned på sin konsumtion. Andelen som anser sig behöva stöd för att klara av detta är endast 7 procent. Detta kan jämföras med dagligrökare, där 72 procent vill sluta röka och 32 procent anser sig behöva stöd i det, eller de med stillasittande fritid, där 82 procent vill öka sin fysiska aktivitet och 36 procent anser sig behöva stöd.

– En av orsakerna till detta kan vara att det inte är så känt vilka långsiktiga effekter på hälsan riskbruket av alkohol har. Här har aktörer på alla nivåer i samhället som arbetar förebyggande en viktig roll, säger Pi Högberg.

• Inom hälso- och sjukvården talar man ofta om riskbruk när en man dricker mer än 14 standardglas per vecka och en kvinna dricker mer än 9 standardglas per vecka, trots att steget från liten risk till förhöjd risk är flytande. Förhöjd risk finns även vid så kallat berusningsdrickande. En vanlig definition för detta är 5 standardglas eller mer vid ett och samma tillfälle för män, och 4 eller mer för kvinnor. Ett standardglas (12 gram alkohol) motsvarar något av följande:

  - 2 flaskor lättöl
  - 50 cl folköl
  - 33 cl starköl
  - 12-15 cl vin
  - 8 cl starkvin
  - 4 cl sprit

• Känsligheten för vad som är riskabel alkoholkonsumtion varierar från person till person. 
• Funderar du över dina eller närståendes alkoholvanor? Ring Alkohollinjen på 020-84 44 48, gå in på Alkohollinjen.se, eller pröva det internetbaserade självhjälpsprogrammet Alkoholhjälpen.

Utegym för bättre styrka och balans

Bild. Lollo Wärnäng VD för Skandinaviska Utegym AB demonstrerar en maskin för benträning.

Den 31 oktober kl 13 invigs Centrumslingan. Slingan passerar Ehrenborg, Senioren, Bokeberg/Kaptensgården, Hässleholmsbyggens trygghetsboende vid Hantverksgatan och trygghetsboendet som är under uppförande vid Kvantum. Vid trygghetsboendena, vid Ehrenborg och vid Nyköbingsparken finns träningsredskap utomhus. Slingan med de fyra utegymmen mäter ca 3 km.

Förhoppningen är att utegymmen ska utveckla och bibehålla den fysiska kapaciteten för äldre och unga. Samhällsekonomiskt får du bättre effekt av styrketräning med stigande ålder, fallolyckor kan minskas genom att balansen ökar vilket även underlättar att ta sig ut i olika sociala sammanhang. Slutligen kan även behovet av hemtjänst skjutas upp.

Finansiering har skett med stöd av Hjälpmedelsinstitutet.

Leverantör av redskap till utegymmen: http://www.utegym.com/

För frågor kontakta:

Martin Boll
Sjukgymnast
Omsorgsförvaltningen
Tfn/mobil: 0451 267561 / 0709-717561
Martin.Boll@hassleholm.se

Ett friskare Sverige och ett friskare Hässleholm

Vecka 42 dvs måndagen den 15 till 21 oktober har regeringen via Statens folkhälsoinstitutet proklamerat en uppmärksamhetsvecka för fysisk aktivitet och goda matvanor.

Detta är två vanor som varje människa kommer ikontakt med dagligen, året om och de är i hög grad avgörande för hur individen mår och därmed vilka möjligheter att uppleva de mål som man har med livet. Veckan vill även uppmärksamma de skillnader i hälsa som finns mellan olika grupper i befolkningen.

På uppmärksamhetsveckans hemsida www.ettfriskaresverige.nu hittar du förslag på aktiviteter och en utförligare bakgrund till behovet av veckan. På torsdag 18/10 är det dessutom Måltidens dag i hela Sverige.

På hemsidan ovan kan du skicka fördesignade vykort, göra rörelsetest, frukt- och grönsakstest.

Vi har precis genomfört en hälsovecka inom skolan i kommunen. Men goda matvanor och fysisk aktivitet är viktigt även för andra i samhället såsom äldre och gamla, funktionshindrade, arbetslösa och vuxna i övrigt. Inte minst som goda förebilder för de yngre!

I våras genomfördes Folkhälsoenkät barn och unga i åk 6, åk 9 och gymnasiets åk 2. Dessa resultat presenteras i veckan och kommer på ett bra sätt visa hur skolbarn i Hässleholm mår avseende tex hur mycket frukt och grönt som äts, närvaro på idrottslektioner, tid och sysselsättning framför datorn, andel överviktiga mm.

Statens folkhälsoinstitut och NCFF har tagit fram ett inspirationsmaterial för bättre hälsa i skolan och på fritiden: Nu är goda råd ... enkla!  Skriften är på 48 sidor och finns att beställa kostnadsfritt på www.fhi.se eller för att laddas ner.

Ta tillfället att under veckan diskutera med dina kolleger, familj, elever eller vänner vilka utmaningar vi har kring mat och rörelse och vad vi bör göra.

Kommunchefens stabsfunktion
Vidar Albinsson, Folkhälsostrateg

Tidskriften Välfärd nr 3/2012:

Svensken 5 kilo tyngre på 20 år

Sedan slutet på 80-talet har genomsnittssvensken blivit ungefär fem kilo tyngre. Andelen överviktiga eller feta har ökat markant och nu är drygt hälften av männen och fyra av tio kvinnor överviktiga eller feta.

Om man bara tittar på andelen feta, det vill säga de som har ett BMI på minst 30, så har den gruppen ökat från 5 till 11 procent sedan 1988/89. Det visar Undersökningarna av levnadsförhållanden som SCB gör. Den nya statistiken hittar du på vår webbplats.
I artikeln kan du också läsa om i vilka grupper som andelen överviktiga eller feta har ökat mest.

Det är vanligare att män är överviktiga eller feta.

 

Andel överviktiga eller feta efter ålder och kön 2010/11, procent

Kommentar: Vad innebär detta då för Hässleholmaren? Mer än att storlekarna anpassas så att den som köpte medium kan fortsätta göra det även efter en ökning på 20 kg...

Övervikt och fetma har många hälsomässiga och ekonomiska konsekvenser både för den enskilde och för samhället. Produktionen minskar då arbetskraften inte kan leverera på samma sätt, diabetes, stroke, depressioner ökar. Sjukfrånvaro och sjukersättning ökar. Men kanske viktigast av allt så drabbar det barnen som inte ges samma möjlighet att förverkliga sina framtidsdrömmar.

När ungefär hälften av Hässleholmarna är överviktiga eller feta så är det tydligt att det inte handlar om ett individproblem eller avsaknad av karaktär. Det är istället så att lösningarna ligger på samhällsnivå.

Lev friskt! Hälsningar Vidar

Feta tonåringar = sämre tankeförmåga?!

Var femte barn är överviktigt och normen kring vad som är normalt för barn har ändrats sedan -60 och -70-talen. Normen nu är småmullig, dålig motorik och lite muskler (jämför gärna med journalfilmer). Sedan 1962 har medelvikten hos mönstrande killar ökat från 65,8 kilo till 73,6 kilo år 2000. 

Vi behöver bygga (både fysiskt och mentalt) ett Hässleholm som bättre stödjer friskfaktorerna för sunda levnadsvanor!

NCD (Non Communicable Diseases), icke smittsamma sjukdomar såsom cancer, diabetes, benskörhet, hjärtinfarkt, stroke, högt blodtryck mm behöver få ett ökat utrymme på den politiska agendan både på lokal, regional och nationell nivå.

Riskfaktorerna är de fyra stora: För mycket alkohol, bruk av tobak, för lite fysisk aktivitet och dåliga matvanor.

 

Länk till artikel i dagens medicin: http://www.dagensmedicin.se/vetenskap/barnsjukvard/feta-tonaringar-hade-samre-tankeformaga/?utm_source=apsis-anp-3&utm_medium=nyhetsbrev%20-%20DM&utm_content=unspecified&utm_campaign=unspecified

1 miljon svenskar har diabetes eller är i riskzon

Över en miljon svenskar har i dag diabetes eller är i riskzonen för att utveckla sjukdomen.

Ökningen av fetma och diabetes är den i dag allvarligaste utmaningen för folkhälsan - patienter med diabetes har en hög samsjuklighet med andra kroniska sjukdomar.

Gör vi inte något åt problemet nu kommer en allt större del av sjukvårdsbudgeten att belastas av kroniska sjukdomar, där diabetes står för den största bördan.

/Dagens medicin 

De ickesmittsamma sjukdomarna som är kopplade till våra levnadsvanor och därmed direkt påverkbara blir alltmer angelägna att göra ngt åt. Hur får vi Hässleholms invånare att vara mindre fysiskt inaktiva? Röka mindre? Äta bättre? och dricka mindre alkohol?

Här kan vi växla över många miljoner till positiv kommunal verksamhet istället för att levnadsvanorna ska belasta sjukfrånvaro, omsorgs-, social- och barn och utbildningsförvaltning på ett negativt sätt.

Något att fundera över!

Må väl och friskt så länge du kan!
Mvh Vidar

-     Vem är du?

·    Åtta av tio svenskar äter för lite frukt och grönt.

·    Sju av tio äter för lite fisk och skaldjur.

·    Nio av tio äter för lite fullkorn.

·    Åtta av tio för mycket mättat fett.

·    Sju av tio äter för mycket salt och

·    Fyra av tio äter för mycket socker.

Övervikt och fetma fortsätter att öka och idag finns det fler överviktiga eller feta män i Sverige än normalviktiga, trots att matvanorna delvis blir bättre. Det beror på att man äter för mycket och rör sig för lite, säger Anna Karin Lindroos, chef för livsmedelsdataenheten på Livsmedelsverket.