Hemma igen i vårt vackra land efter en vecka på Gran Canaria.

Kost
Som hälsovetare analyserar man folkhälsoläget med ryggmärgen, även när man är på semester.
Kan konstatera att när alla går omkring med minimalt med kläder så blir övervikts- och fetmaproblematiken väldigt påtaglig.

Alkohol
På alla glasunderlägg framgår att minderåriga i Spanien inte tillåts köpa alkohol. Kontroll och efterlevnad är det dock si och så med! Riskbruk av alkohol är nog enligt siffrorna, dvs 10-20 % i befolkningen. I ett trångt flygplan kan det komma nära inpå en...

Tobak
Vad gäller vår farligaste levnadsvana för ohälsa - rökning - så har man här inget förbud mot rökning på stränder och inte heller på utomhusserveringar. I Sverige har vi det inte heller men förhoppningsvis presenterar Fhi utredningen ett sådant förslag. Hur mysigt är det att titta ut över havet, känna tång och sandlukt, beställa in en god efterrätt? Riktigt skönt, till dess man omringas av abstinensstinna nikotinister som sliter upp sina dödsbringande förpackningar utan hänsyn till medmänniksor i vindriktning.

På gång just nu:

• Sammanställning av barnbokslut
• Utbildningsunderlag till folkhälsoutbildning för politiker i kommunen
• Revidering av Drogpolitiskt handlingsprogram till en ANDT-strategi
• Tre scenario som diskussionsunderlag för FÖP (fördjupad översiktsplan) Hässleholm
• Dopningsutbildning för gymansvariga i Hässleholm
• Våren??

Recept:
Rör dig många gånger varje dag, träna ombytt 2-3 gånger per vecka, var omtänksam mot din omgivning, använd inte tobak, drick med måtta (www.alkoholprofilen.se), ät mat och dryck av bra kvalite och inte mer energi än du gör av med.

Må väl och länge!
Hälsningar Vidar

Inkomstskillnaderna har ökat enligt SCB

Hög ekonomisk standard - ökning 55 %

Inkomsterna har ökat i samtliga inkomstskikt, men ökningen var betydligt större för dem med högst inkomster.
För den tiondel av befolkningen som har högst ekonomisk standard ökade inkomsterna med 55 procent.

 

Låg ekonomisk standard

Den tiondel av befolkningen med lägst ekonomisk standard hade en ökning på 21 procent.
Andelen av befolkningen med låg ekonomisk standard ökade från 8,4 procent 1999 till 14,4 procent 2011. År 2010 var andelen 14,1 procent.
För ensamstående med barn ökade andelen från 11 till 31 procent mellan 1999 och 2011, medan andelen bland sammanboende med barn ökade marginellt, från knappt 8 till drygt 9 procent.

 

Definitioner och förklaringar

Disponibel inkomst är summan av alla skattepliktiga och skattefria inkomster minus skatt och negativa transfereringar.

Ekonomisk standard är den disponibla inkomsten justerad med hänsyn till hushållets försörjningsbörda.

Låg ekonomisk standard innebär att hushållets disponibla inkomst, justerad med hänsyn till hushållets försörjningsbörda, är lägre än 60 procent av medianvärdet i befolkningen. År 2011 låg medianvärdet på 210 200 kronor.

Som icke förvärvsarbetande räknas studerande samt personer som har en summerad inkomst av pension, sjukpenning och arbetsmarknadsstöd som är större än hälften av den sammanräknade förvärvsinkomsten.

 

Konsekvenser för Hässleholm?

Vi måste vara mer observanta på utsatta grupper i kommunen - inte minst barn som lever i hushåll med låg ekonomisk standard. I ett rikt land som Sverige handlar det inte om att överleva eller att ha mat för dagen. Som de sociala varelser vi är jämför vi oss med varandra och rangordnar oss utifrån vilken social status vi innehar.  

Begrepp som i detta sammanhang blir aktuella är social hållbarhet, utanförskap, delaktighet och social oro.

Hälsningar Vidar

Länsstyrelsen på drogbesök i Hässleholm

I måndags den 11 februari besökte Länsstyrelsens enhet för social hållbarhet Hässleholm för att se hur vi arbetar med Alkohol, Narkotika, Dopning och Tobak (ANDT). Länsstyrelsen är Regeringens förlängda arm ut i länet och aktuellt vad gäller drogerna är riksdagens ANDT - strategi som antogs 2011. Från bla socialförvaltning, barn- och utbildningsförvaltning, miljökontor och politik medverkade 19 st under förmiddagen.

Hur många dör?

Drogerna hör till målområde 11 där även spel ingår. Det man ska vara medveten om är att drogbruk ofta är en konsekvens av målområde 1: Delaktighet och inflytande, 2: ekonomiska och socialla förutsättningar och 3: Barn och ungas uppväxtvillkor. Lst gjorde en jämförelse med trafikens dödstal på under 400 per år och cigaretternas 6500 (obs ej snus) och alkohlens 5000 döda.

Vi brister i våra styrdokument inom området som behöver uppdateras. Det gäller tex Drogpolitiskt handlingsprogram från 2008, rutiner för skola, polis och socialtjänst vid missbruk i skola.

Provköp

Vi inväntar utredning och beslut från regering avseende provköp både för alkohol och tobak som skulle underlätta tillsynsverksamheten i kommunen. Många minderåriga kan väldigt lätt få tag i detta idag.

Langning

Langning av alkohol är ett stort problem. En studie pågår för att ta reda på hur föräldrar och yngre vuxna som är bekanta till den minderåriga tänker när de langar. De föräldrar som langar till den som är under 20 medverkar till en högre intensivkonsumtion och till att den unge är full oftare, jämfört föräldrar som inte langar.

Siesta och Tobaksfri skoltid

Vidare diskuterades om det är nödvändigt med alkoholservering vid en ungdomsfestival (Siesta), om kommunen kan reglera rökning på allmänna platser tex skatepark (finns exempel på kommuner som gjort detta). Vidare diskuterades om det inte är dags att införa tobaksfri skoltid för att ge de mer sårbara unga ett stöd som vuxna idag har i form av rökfri arbetstid. I åk 2 på gymnasiet röker var tredje ungdom så behovet att göra allt vi kan finns. Även Folkhälsoinstitutet och Skolverket rekommenderar tobaksfri skoltid.

Statistik presenterades, bla att 80 anställda slutat röka sedan rökfri arbetstid infördes (3 år) och att 240 pers. minskat på sin rökning.

Sociala investeringsfonder och föräldrastöd 

Vilka olika typer av föräldrastöd som erbjuds i kommunen redovisades och slutligen hanns en mycket intressant diskussion om sociala investeringsfonder med där Lst planerar en regional utbildning i ämnet. Se mer om sociala investeringsfonder på www.skl.se/psynk

Se även www.skanemotdroger.se

Må så bra ni bara kan och hör gärna av er med synpunkter!
Hälsningar Vidar

Hässleholms och Sveriges folkhälsopolitik

WHO: s kommission som arbetat med sociala bestämningsfaktorer för hälsa lade under ledning av Sir Michael Marmot fram rapporten Closing the gap år 2008. Kommissionen lämnade då ett antal rekommendationer angående hur världens länder skulle arbeta för att minska skillnaderna i hälsa hos befolkningen.

Det är viktigt att komma ihåg att Marmots arbete inspirerats av den Svenska folkhälsopolitiken och därför är det glädjande att Folkhälsopolitisk rapport 2010 är aktuell igen. I ett sammandrag, i form av ett särtryck i Scandinavian Journal of Public Health, beskrivs utvecklingen av den svenska folkhälsan, viktiga utmaningar som behöver lösas samt förslag på åtgärder.

Den viktigaste strategiska satsningen när det gäller folkhälsa är att skapa goda livsvillkor för barn och unga så att de klarar skolan och kommer ut i sysselsättning. Utbildningsnivå och ekonomiska villkor har stor betydelse för hur hälsa och levnadsvanor utvecklas under livet. I särtrycket presenteras även beräkningar som visar att tidiga satsningar på barn och unga innebär lägre kostnader för samhället än sena satsningar.

Folkhälsopolitisk rapport 2010 visar även att ohälsa orsakad främst av tobak, alkohol, och narkotika, fysisk inaktivitet och ohälsosamma matvanor kostar minst 120 miljarder årligen i hälso- och sjukvården samt i form av produktionsbortfall. Socialstyrelsens riktlinjearbete kring sjukdomsförebyggandearbete och prevention i vården är därför i allra högsta grad aktuellt.

I särtrycket finns också en redovisning av de närmare 70 åtgärder som har föreslagits från Statens folkhälsoinstitut för en bättre folkhälsa.

Det är glädjande att det finns ett stort folkhälsoengagemang i vårt land och att den svenska folkhälsopolitiken och det förebyggande arbetet inspirerar flera länders arbete runt om i världen. Det ska bli väldigt intressant att följa utveckling och effekt av Sveriges (och  Hässleholms) folkhälsopolitik.

Särtrycket kommer med Scandinavian Journal of Public Health Volume 41 Issue 1 den 10 februari 2013, men går att ta del av här: Scandinavian Journal of Public Health

Texten ovan är en omarbetning från Sarah Wamalas (GD Fhi) blogg.

Friska hälsningar Vidar

Lärares arbetsbelastning - ett hot mot samhället?

På uppdrag av tidningen Du & jobbet har SCB undersökt var arbetsbelastningen ökat mest de senaste 5 åren. Till saken hör att läraryrket sedan länge toppat yrken med hög stress och många utmattningsdepressioner.

Lärare och förskollärare är elevernas arbetsmiljö. Lärare som inte mår bra själva har svårt för att få barnen att må bra och utvecklas på ett bra sätt. Detta kan leda till användning av alkohol, tobak samt mobbing och psykosomatiska besvär när barnen blir äldre. Förekomsten av detta är relativt högt i Hässleholm enligt tex Faktablad från statens folkhälsoinstitut:

Skolbarns psykiska hälsa 2009

http://www.fhi.se/Documents/Statistik-uppfoljning/Folkhalsodata/2012/12%20Sk%c3%a5ne%20l%c3%a4n/1293_Hassleholm.pdf

Enligt SCB siffror som presenteras i Metro idag (25 januari 2013) ser topplistan ut så här, avseende hur många som anger ökad belastning de senaste 5 åren:

1. Grundskollärare                               84 %
2. Förskollärare och fritidspedagoger  77 %
3. Gymnasielärare                                72 %

7. Vård- och omsorgspersonal             56 %

Man kan leka med tanken om detta påverkar förekomst av ADHD och skolresultat?

Lite Hässleholms siffror

►Andel med eftergymnasial utb. i åldern 25-44 år:        Kv 40 %, Män 27% (Faktablad Fhi 2011)

► Elever med slutbetyg från gymnasium som ger grundläggande behörighet till Högskola:

     Kv 89%, män 78%, totalt 84%  (BO max18, 2011).            

► Andel med grundläggande behörighet till gymnasieskolan åk 9: Flickor 89%, pojkar 81%, totalt 85%    (BO max18, 2011)

► Andel i åk 9 som uppger att det finns mobbning i klassen:     19,7% (FH Atlas)

► Andel i åk 9 med psykosomatiska besvär (tex koncentrationssvårigheter, sömnproblem och  

     huvudvärk): 10,5% (FH Atlas)                       

► Andel i åk 9 där problemen har påverkan i vardagslivet (svårigheter med sina känslor, sin 

    koncentrationsförmåga,  sitt beteende eller med att umgås med andra):   16% (FH Atlas)

Elever som när de blir vuxna inte finner en plats på arbetsmarknaden kan leda till utanförskap med kostnader för kommun, rättsväsende, hälso- och sjukvård mm.

Hälsningar Vidar Albinsson

Funktionshinder och handikapp

Andelen med funktionsnedsättning ökar med stigande ålder, men även i åldersgruppen

16–29 år har mer än var tionde en funktionsnedsättning. Slutsatsen blir att omkring 1,5

miljoner människor, eller mer än en femtedel av den svenska befolkningen i åldern 16–84,

har en nedsatt funktion. Bland äldre har ungefär hälften en funktionsnedsättning.

Onödig ohälsa

Nästan genomgående är ohälsan störst bland personer med rörelsehinder

.

När det gäller den självupplevda hälsan visar det sig att dålig hälsa är mer än tio gånger

vanligare bland personer med funktionsnedsättning jämfört med den övriga befolkningen.

Nedsatt psykisk hälsa och dålig tandhälsa är t.ex. mer än dubbelt så vanligt.

Men man måste komma ihåg att bortfallet sannolikt är större bland personer med vissa funktionsnedsättningar.

Personer med utvecklingsstörning svarar inte på enkäter om de inte får hjälp och bortfallet bland psykiskt sjuka är sannolikt också högt.

Att ha en funktionsnedsättning behöver dock inte vara liktydigt med att ha en försämrad

hälsa. Däremot kan det vara en hälsorisk. Men den överskuggande frågan är om hälsan

hos personer med funktionsnedsättning är sämre än den borde vara.
Svaret är JA! Mycket av ohälsan består inte av funktionsnedsättning i sig utan på påverkbara strukturella förhållanden.

Hässleholms organisation
I Hässleholm har vi som styrdokument det Handikapppolitiska programmet från 2005 som du når via hemsidan under; politik - kommunala författningssamlingar. Internationellt är FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättningar ratificerat av Sverige. Handikapporganisationernas samrådsgrupp har regelbundna möten och driver för närvarande tex frågor såsom tillsättning av tillgänglighetsrådgivare, ledsagning även inne i tex gallerior. Samrådsgruppen utser ledamöter till kommunens handikappråd (KHR) som dessutom består av politiker.

Med allt fler äldre äldre ökar troligen behovet att arbeta med tillgänglighetsfrågor. Det kan gälla hörslingor eller halk- och fall förebyggande arbete.

Nationellt målområde? 1: Delaktighet och inflytande i samhället
Friska hälsningar Vidar

I Hässleholm har du hälsan riktigt länge!

Det hade varit trevligt att säga att tack vare ett långt och framgångsrikt folkhälsoarbete blir Hässleholmare i större utsträckning mer än 100 år.
Enligt boken Åldrandets gåta skriven av Henrik Ennart når ett bälte vår kommun där ovanligt många superåldringar finns.

Som hälsovetare bubblar frågorna upp: Vad beror det på? I Vittsjös fall finns sjön ständigt och överallt närvarande - är det anledningen? De som nu är över 100 växte upp under helt andra förhållanden avseende kost, motion, intryck och sociala nätverk - hur stor roll kan det spela?

För er som lekt med tanken att flytta till vår kommun plussas nu ytterligare ett bra argument. Sannolikeheten för att du eller dina barn ska leva länge ökar sannolikt i Hässleholm!

På gång inom folkhälsan

• Eventuellt ett engagemang för barnkonventionen tillsammans med ett antal förvaltningar.
• Sannolikt en omstart av processen med ett Folkhälsoprogram där förvaltningarna får chans at engagera sig mer.
• Uppstart av dopningsnätverk i kommunen fortsätter.
• Omorganisation och flyttning: Utvecklingsstaben är nerlagd och min hemvist är nu Personalavdelningen.
• Besök hos Samrådsgruppen för handikapporganisationerna.
• Besök av Länsstyrelsen angående lokalt ANDT-arbete
• Mm

Nytt år nya möjligheter - nu kör vi!
Mvh Vidar Albinsson, Folkhälsostrateg