Kommunal politik för goda levnadsvanor

Fler händer i vård och omsorg?

Vi blir fler och vi blir äldre men blir vi friskare?

Kroniska sjukdomar som har samband med levnadsvanor dödar fler än alla andra faktorer tillsammans. Det handlar om hjärt-kärlsjukdomar, cancer, KOL och typ 2-diabetes. De kallas noncommunicable diseases, NCD eller på svenska, icke smittsamma sjukdomar. Dessa sjukdomars främsta riskfaktorer är tobaksrökning, riskbruk av alkohol, ohälsosamma matvanor och otillräcklig fysisk aktivitet. I Sverige utgjorde NCD 90 procent av dödsfallen 2011. Det positiva är att levnadsvanorna går att påverka i motsats till genetiska riskfaktorer. Socialstyrelsen fastställde 2011 Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder för att elevhälsa, äldre- och handikappomsorg samt landsting ska genomföra ett paradigmskifte.  

Levnadsvanorna har ett starkt samband med socioekonomiska faktorer och de mest verksamma och kostnadseffektiva åtgärderna är politiska och strukturella, inte minst på kommunal nivå. Ökningen av NCD löser vi inte med fler sjukhus, sjuksköterskor, läkare och händer i vården utan med ett fokus på att främja och bevara människors hälsa så att vi inte blir sjuka i samma utsträckning som nu. Med nuvarande ökningstakt kommer tex antalet cancerpatienter annars att vara 70 procent fler om 15 år₁. Effekten av ett hälsofrämjande synsätt blir dock det som varit fokus i valdebatten; bättre skolresultat och en rimlig belastning inom vård och omsorg.

Frågan är då - Vilken folkhälsopolitik vill partierna på kommunal nivå driva för att befolkningen ska vara friska och må bra?

Fakta: 2,7 miljoner svenskar rör sig för lite, 840 000 röker dagligen, 1,9 miljoner har ohälsosamma matvanor, 1,2 miljoner har ett riskbruk av alkohol (Folkhälsomyndigheten 2013). I Sverige svarar icke smittsamma sjukdomar för cirka 90 procent av både dödlighet och förlust av fullt friska år, sk DALY (WHO, 2011).

₁ Cancerfonden, 2014

Välfärd och social hållbarhet, Crossing Borders, Malmö högskola 25 februari 2014.

Ett arrangemang av bla Malmö stad, Region Skåne och Länsstyrelsen Skåne. Genom Malmökommissionens arbete genererades en ny förståelse och ny kunskap om social hållbarhet. Med utgångspunkt från kommissionens underlag, diskuteras lösningar på gemensamma samhällsutmaningar. Under våren 2014 arrangeras fem föredrag på olika teman där befolkningens hälsa utgör en central del som en förutsättning för hållbar utveckling.

Hans Abrahamsson, docent i freds- och utvecklingsforskning vid Göteborgs universitet, tidigare kommissionär. Var 10:e bil i Malmö ägs av 8 personer sk målvakter. I omvärlden har vi sett ett antal fall i närtid då god ekonomisk utveckling förbytts i social ohållbarhet och social oro. Exempel på detta kan vara Arabiska våren och till viss del Ukraina. Med befolkningsökningen i världen kommer vi att få en fördubblad arbetskraft. Med globaliseringen blir denna arbetskraft mer rörlig. Urbaniseringen fortsätter och är fördubblad om 30 år. Det finns en risk att parallella trygghetssystem växer fram sk gemenskapsgrupper. I delar av Göteborg och Malmö är andelen NEETS 33% (Not in Education, Employment or Training. Mer än 10 % av alla unga i Sverige varken arbetar eller studerar och kategoriseras numera som NEETs (Mind nyhetsbrev 140306). Det finns ingen mening att finnas till om man inte behövs!

Ryggmärgslösningen blir ofta att förstärka innanförskapet: Ökad kontroll, stängsel och övervakning. Istället kan investering i positiv säkerhet vara ett alternativ: förebygga, främja underifrån, social investeringspolitik utifrån medskapande och medborgardialog.

Hans menar att kanske skulle man ompröva synen på sambandet mellan tillväxt och välfärd enligt, a) En ny tillväxtregim som definierar tillväxt i form av välbefinnande och livskvalitet och b) En ändrad produktionsinriktning som ökar den lokala resursmobiliseringen vilket gradvis medger ett minskat exportberoende.

Vidare menade Hans att målkonflikter - vad och varför inte diskuteras nästan alls i kommuner utan man går på verkstad och huret direkt. Han avslutade med att den viktigaste valfrågan borde vara hur vi får in ungdomar i arbete och hur vi kan ordna bostäder åt ungdomar samt att FOLKHÄLSOARBETARE ÄR DAGENS FREDSAMBASSADÖRER!

Tapio Salonen, professor i socialt arbete vid Malmö högskola och tidigare kommissionär i Malmökommissionen.

Tapio säger att Sverige aldrig har varit rikare än nu. För 30 år sedan var vi världsmästare i ekonomisk jämlikhet. Inom OECD är det Sverige och Israel som har haft sämst utveckling de senaste 10 åren avseende ekonomisk jämlikhet. Vi har nu, enligt Tapio, en prestationsbaserad välfärdsmodell. Som exempel nämnde han att 1991 kunde 4% av Sveriges befolkning försörja 3 familjer idag kan 22% göra det utifrån den inkomst de har. Vi ser även en tydlig trend mot att i stora delar av städerna så är det inte nattbefolkningens sysselsättning som ökar utan det är mer välbärgade från ytterområden som pendlar in och jobbar. Vi tenderar att få uppdelningar i städerna där vissa områden domineras av vita med socioekonomisk hög status istället för blandområden som ökar förståelsen och tilliten i befolkningen. Vi har fått en ny samhällsklass som kallas Prekariat₁  (Guy Standing) som går från den ena osäkra anställningen till nästa. Vi ska ha en likvärdig skola och bör ha en likvärdigt boende. Det finns alltså en framtid för allmännyttan!

Två begrepp användes för att demonstrera social sammanhållning. Dels Bonding – knyter samman med de som liknar dig. Och Bridging – bygga broar mellan olika grupper. Vi har tilltagande insider och outsidermönster vilket kan leda till social oro, vilket vi har exempel på i närtid (Husbykravallerna) därför bör vi satsa på humankapitalet för att nå tillväxt.

Andelen fattiga bland arbetslösa, sjuka och förtidspensionärer tredubblades mellan 2004 och 2012, enligt siffror från Statistiska centralbyrån. Med fattig menas här relativ fattigdom vilket innebär att hushållets disponibla inkomst, justerad med hänsyn till dess försörjningsbörda, är lägre än 60 procent av medianvärdet i befolkningen. År 2012 låg medianvärdet på 213.700 kronor. Mellan 2004 och 2012 hade andelen fattiga i gruppen nästan tredubblats från 10,3 procent till 30,2 procent. (http://www.dn.se/ekonomi/scb-var-tredje-arbetslos-fattig/)

₁ Wikipedia: Används för att beskriva en grupp i samhället bestående av dem som under längre tid är utanför den etablerade arbetsmarknaden. Hit hör långtidsarbetslösaoch personer vars anställning eller uppehälle långvarigt är osäkert eller tillfälligt. Hit kan till exempel räknas dem som mer än under en övergående period har provanställning, livnär sig på svartjobb, har vikariat, praktiserar eller går på bidrag.

Nätverk för barnrättsstrateger

I Skåne finns ett nätverk för barnrättstrateger vilket är unikt i Sverige. Under våren 2014 kommer ytterligare 42 barnrättsstrateger utbildas i Skåne med förhoppningen att det då ska finnas minst en i var och en av Skånes 33 kommuner. Många av Skånes kommuner har ett fullmäktigebeslut att följa FN:s barnkonvention. Hur det står till i Hässleholm får jag återkomma med.

Lite goda exempel från de Skånska kommunerna: I Bjuv har barnrättspiloter utbildat tjänstemän i konventionen. I Ängelholm har man ungdomsfullmäktige, i Tomelilla har man en barn- och ungdomsstrategi, I Lund har man haft Kattis Ahlström från BRIS som föreläsare och barnen har varit delaktiga i spårvagnsutbyggnaden. Lund har en barnrättskommitté och alla nämnder beskriver barnrättsperspektivet i sina verksamhetsberättelser. Lästips: http://www.barnkonventionen-partnerskapet.se

Folkhälsoarbete i Skåne – nuläge och framtid.

Konsultföretaget Kontigo har på uppdrag av Region Skåne tagit fram utredningen Folkhälsoarbete i Skåne – nuläge och framtid. Rapporten föreslår att det inte tas fram en ny Regional folkhälsostrategi för Skåne. Den gamla har förlängts men gick egentligen ut 2013. Istället föreslås folkhälsobehoven arbetas in i den Regionala utvecklingsstrategin, RUS, som färdigställs i år. Utredarna Kontigo menar att det då är viktigt att i förhand tydliggöra vad som krävs för att integreringen ska fungera. Risken är annars att folkhälsoaspekterna försvinner i kontakten med andra professioner. Detta har ofta varit fallet vid tex jämställdhetsintegrering. Förslagen i rapporten utgår från resultat från dels en enkät till tjänstemän och politiker i samtliga Skånes kommuner. Dels 14 kvalitativa intervjuer.

Styrkor som framkommer är bla: Regionens kunskapsproduktion med kartläggning och analys av befolkningens hälsa, genom de stora enkäter som görs.

Svagheter som framkommer är de stora skillnader som finns i organiseringen av folkhälsoarbetet i Skånes kommuner. Vissa kommuner har flera tjänster som folkhälsoplanerare/strateger medan andra bara har en deltidstjänst. Även placering av tjänsterna och professionell utbildningsbakgrund som folkhälsovetare skiljer och försvårar samarbete mellan dels kommuner och dels kommuner och Enheten för folkhälsa och social hållbarhet på Region Skåne.

Kunskapsutveckling efterfrågas i intervjuer och enkäter framförallt inom två områden; hälsoekonomiska beräkningar och välfärdsbokslut.

Man hänvisar som grund för fortsatt arbete inom Skåne till Pellmer och Wramners (2007) framgångsfaktorer för folkhälsoarbete:                                                                                                                                                                        1. Ett tvärsektoriellt samarbete och samverkan.                                                                                                                      2. Långsiktighet för att uppnå strukturella förändringar och beteendeförändringar, effekter som ska ses som en framtida  investering.                                                                                                                                                                                3. Professionell kompetens.

I enkätundersökningen visas att det i cirka 45% av kommunerna finns övergripande mål för folkhälsoarbetet. Endast 27% anger att det finns handlingsplaner för arbetet. Detta är lågt då 68% av Sveriges kommuner anger att de har framtagna mål för folkhälsoarbetet. Bland de kommuner som har en folkhälsoplanerare/strateg anger 62% att de även har en särskild grupp för samordning/styrning av folkhälsofrågor. Motsvarande siffra för kommuner utan folkhälsoplanerare/strateg är 11%.

Rapporten kommer fram till att Enheten för folkhälsa och social hållbarhet bättre hör hemma under Regional utveckling (nuvarande placering) än vid Hälso- och sjukvårdsdirektören. Folkhälsa relaterar snarare till områden som fysisk planering, miljö och kultur än till rena hälso- och sjukvårdsfrågor.

Kommunförbundet Skåne utgör en del av Skånes folkhälsoarbete. Under nuvarande mandatperiod har Folkhälsoarbetet fått en egen beredning direkt under styrelsen och förbundsdirektören.                                          

På länsstyrelsen organiseras folkhälsoarbetet in under Enheten för social hållbarhet som är placerad under avdelningen för samhällsbyggnad. Det innebär att det finns 4-5 olika offentliga aktörer som behöver samordna sitt arbete i Skåne; KfSk, RS, Lst, 33 kommunerna och ev högskola/universitet.

Bland kommunernas respondenter är man mer nöjd med samverkan på regional nivå än inom den egna kommunen eller med andra kommuner. I denna såväl som i VGR (Västra Götalands Regionen) rapporten framkommer att bristande kunskap och förståelse kring folkhälsofrågor hämmar möjligheten till samverkan. Kontigo ser det som en svaghet att kommunerna har liten samverkan med varandra, att de främst arbetar enskilt med folkhälsofrågorna. Kommunernas samverkan är även begränsad med andra aktörer såsom näringsliv och fackförbund.

Kopplingen mellan tillväxt och hälsa tydliggörs alltmer. Under våren 2014 beräknas EUs nya program Hälsa för tillväxt 2014-2020 att antas. Bättre styrning och ledning av folkhälsoarbetet betonas bla i WHO:s nya Europastrategi Health 2020. Den från 1 januari inrättade Folkhälsomyndigheten har fokus på statistik och kunskapsunderlag. Den har tex tillsammans med SKL inrättat en ny mötesplats för social hållbarhet. Hässleholms kommun är ansluten. Mötesplatsens uppdrag är att utveckla välfärdstjänsterna på ett socialt hållbart sätt som utjämnar hälsoskillnader och tillgodoser människors grundläggande behov och rättigheter.

En egen kommentar kan här vara att det finns en risk att alla instanser från nationell, regional och kommunalnivå sammanställer och kommunicerar folkhälsa men att de operativa insatserna uteblir.

 

Bli Mentor för en ungdom i Hässleholm!

Hässleholms ungdomar vill ha fler Mentorer - nu!

Hässleholms kommun har ingått i ett samarbete med den ideella organisationen Mentor Sverige och redan finns ett drygt tiotal Mentorer utbildade för Hässleholms ungdomar.

Genom mentorprogrammet kan vuxna engagera sig för ungdomar och ge dem kraft att växa, genom sitt personliga engagemang.

Mentor Sverige är en del av Mentor International som arbetar aktivt i ett flertal länder för ungas hälsa. Metoden bygger på att fokusera på det positiva och att tidigt satsa på de skyddsfaktorer som gör att en ung människa inte hamnar snett.

”Jag tycker att det har varit jättekul med många skratt och spännande samtal! Jag har inte behövt mer än finnas där för honom. På vägen har jag lärt mig massor, både om hur det är att vara 14 år och om mig själv.”

Syftet är att genom positiva vuxenkontakter få stärkt självkänsla som gör det lättare att motstå destruktiva beteenden.

Som Mentor ska du vara över 20 år. Du kallas till en intervju där du även visar upp utdrag ur polisens belastningsregister. Därefter går du en fyratimmars utbildning för att slutligen matchas ihop med en ungdom av samma kön som du själv (http://mentor.se/bli-mentor-3/).

Låter det intressant? Gå in på  www.mentor.se för att fylla i Din ansökan!

Kommunledningskontoret
Vidar Albinsson, Folkhälsostrateg

Rökfria skolgårdar och tobaksfri skoltid

2013-05-06

Efterlevnaden av tobakslagens paragraf om rökfria skolgårdar är bristfällig och kan komma att innebära vite för Hässleholms kommuns skolor. Vite som kan slå hårt mot en redan knapp budget för barn- och utbildningsförvaltningen i Hässleholm.

Vilket stöd finns och vad kan skolorna, främst högstadier och gymnasium, göra?

Igår den 6 maj genomfördes den första av två webbinarium med skolverket som arrangör på temat Tobaksfri skoltid. Nedan kommer en kort sammanfattning efter några inledande powerpointbilder från Statens folkhälsoinstitut angående rökfria skolgårdar.

Den 15 maj visas den andra delen av webbinariet som då avhandlar HUR en kommun kan införa tobaksfri skoltid.

Webbinariet 2013-05-06

Agneta Nilsson från Skolverket inledde.

Hon menar att det ingår i såväl skolans kunskaps- som demokratiuppdrag att jobba med ANDT-(Alkohol, Narkotika, Dopning och Tobak) frågor. Skolverket har uppdrag att lyfta ANDT frågan, höja kvaliten på utbildningen i frågorna och integrera ANDT i alla ämnen. ANDT finns med i grundskolans kursplaner för biologi och idrott och hälsa samt i gymnasieskolans ämnesplaner för naturkunskap och idrott och hälsa.

Skollagen för elevhälsan nämner ”Elevhälsan ska främst vara förebyggande och hälsofrämjande. Elevhälsan ska verka för att kunskapsmålen nås.”

Skolor och utbildning ska vara likvärdiga. Därför ska det inte vara avgörande vilken skola man hamnar på, om det röks där eller inte.

Niklas Odén, sakkunnig

Niklas började med en historiebeskrivning där Sverige genom förbud mot tobaksreklam, rökning i arbetsmiljö inomhus, åldersgräns för inköp, förbud mot rökning på restauranger och caféer haft framgång med att få ner antalet rökare. Idag röker 8 % av lärarna tex. Bland ungdomarna ser det inte så bra ut. Från dag 1 på gymnasiet till slutet på åk 1 fördubblas antalet rökare. Vad händer där?

I Sverige dör det nästan 1 person av rökning varje timme dygnet runt alla dagar på året. De flesta dör i hjärt-/kärlsjukdom. Om inte detta är en epidemi vad är det då? Om lika många dog i fågelinfluensa, skulle vi acceptera det? Extra sorgligt är det att smittspridningen sker i den miljö våra barn dagligen vistas i – skolan. Väldigt få börjar röka efter de fyllt 20 år. Det är också så att varannan av de som drabbats av det starkt beroendeframkallande giftet nikotin dör av sin rökning, om de använder produkten så som avses (för vilken annan produkt hade vi accepterat det?).  Vi vet också att en rökare förr eller senare har 7-8 dagar fler sjukdagar per år (utslaget över tid) vilket minskar en rökande elevs anställningsbarhet.

Rökningen kostar samhället, främst kommuner och landsting, 30 miljarder årligen. Tobaksskatten inbringar 10 miljarder årligen, till staten.

Ansvarig för efterlevnaden av tobakslagens rökfria skolgårdar är rektor. Lagen är en skyddslag – inte en ordningslag. Stöd finns även i barnkonventinens artikel 3: Barnets främsta ska komma i främsta rummet, och tobakskonventionens art. 4: … förhindra att människor börjar använda tobak och att de exponeras för tobak.

Maria Nilsson, forskare

De rökande ungdomarna mår såväl fysiskt som psykiskt sämre. Det är vanligare med skolmisslyckanden, vantrivsel, skolk, kriminalitet och sexuellt risktagande. De är vidare infektionskänsligare, hängiga och trötta i större utsträckning.

Hon har i sin forskning om ungdomar och tobak sett att det finns kunskapsbrister bland barnen. Barnen är ambivalenta, de ger å ena sidan uttryck för att de inte bryr sig om vad vuxna säger men å andra sidan förväntar de sig att vuxna gör vad de kan för att förhindra rökning, att de vuxna har en plikt. Vuxna och föräldrar ska inte råskälla utan respektera dom och de uppger att föräldrarna ofta är mer irriterade på skolans samtal än om barnets rökning – viket barnen tycker är konstigt och fel.

En SMS tjänst för ungdomars avvänjning av tobak är på gång.

www.skolverket.se/skolutveckling/halsa/andt

www.skolverket.se/skolutveckling/halsa/elevhalsan

Boka in nästa webbinarium den 15 maj kl 09:00 – 10:30. Har ni frågor eller synpunkter kring tobak eller någon annan av de 11 målområdena för folkhälsa – hör gärna av er!

Socker, socker, socker

Socker, socker, socker - vad har det med hälsa att göra?

2013-04-08
Nedanstående är ett utdrag från Fhi GD (Sarah Wamala) blogg, dagens datum. Egna kommentarer i kursiv text.

Den senaste tiden har socker, sockerskatt och sockerberoende diskuterats en hel del i media. Det var till exempel mycket intressant att se programmet Korrespondenterna och reportagen från bland annat USA och Indien.

Indien är ett av världens länder där antalet diabetiker ökat dramatiskt och med stor sannolikhet är konsumtionen av socker en bidragande orsak. Det finns allt mer socker i våra livsmedel vilket kan göra det svårt för den som vill undvika det.

Även i Sverige får vi i oss allt mer socker, ett exempel är siffror från Jordbruksverket som visar att konsumtionen av läsk i Sverige har tredubblats mellan 1980 och 2010 från ca 30 liter till över 90 liter per år och person.

I Sverige är var tredje kvinna och varannan man i medelåldern överviktiga eller feta. Sambandet mellan för hög konsumtion av socker och ökad risk för övervikt, högt blodtryck, diabetes och hjärt-kärlsjukdomar och därmed ökad risk för förtida död finns. Dessa riskfaktorer utgör en stor del av sjukdomsbördan i Sverige och och är en utmaning vi måste ta oss an.

Men är sockerskatt rätt väg att gå? Vet vi att det fungerar? Det finns inga enkla svar på dessa frågor. I Danmark togs till exempel en fettskatt bort ganska snart efter att den införts då den inte fungerade som det var tänkt. Landets planerade sockerskatt infördes aldrig då opinionen var för stark. Finland däremot har nyligen beslutat att höja skatten på godis och införa skatt på läsk och i Norge finns det en sockerskatt sedan en tid.

Vi föreslog i Folkhälsopolitisk rapport 2010 att man bör titta närmare på effekten av ekonomiska styrmedel vad gäller livsmedel. Senare forskning visar dock att just skatt ger väldigt liten effekt på våra konsumtionsvanor om inte höjningen är minst 20 procent.

Igår, den 7 mars, var det Världshälsodagen som firats under ledning av WHO sedan 1950. Mycket har blivit bättre i världen sedan dess men 783 millioner människor saknar tillgång till rent vatten, vilket naturligtvis påverkar vad människor dricker. Att Sverige har lägre siffror vad gäller konsumtion av läsk än många andra länder visar att när det finns tillgång till rent dricksvatten från kranen så blir det lättare att göra det hälsosamma dryckesvalet – vatten framför läsk.

Diskussionen om hur vi bäst hanterar frågan fortsätter, liksom rapporteringen i media. Nu på torsdag, den 11 april sänder Dokument Inifrån ett avsnitt om socker i Svt2 kl. 21.00 där bland annat jag medverkar i en kort intervju. Titta gärna på programmet och låt forskningen och diskussionen om detta viktiga område få fortsätta.

Vad kan vi göra på lokal nivå, här i Hässleholm? Kampanjer till föräldrar, information, tillgång till kranvatten i cafeterior och lunchrestauranger, begränsa utbudet av läsk, glass och godis i cafeterior på vuxna och barns arbetsplatser? Viktminskningsutmaningar och marknadsföring av appar och goda exempel kan vara andra möjligheter.

Vad tycker du? Ska vi göra något eller bara se på medan vällevnadssjukdomarna äter upp hälso- och sjukvårdsbudgetarna?

Må så gott och lev friskt - länge! Hälsningar Vidar