Varför skyddar vi inte våra unga från tobakens farsot?

Cancerfonden riktar i sin årliga rapport om cancerläget i Sverige svidande kritik mot regering och riksdag för okunskap och passivitet i tobaksfrågan. ”Få framsteg i kampen mot tobaksrökning” anger man bla.

6 500 personer dör varje år i vårt land pga tobaksrökning, lungcancer fortsätter att öka bland kvinnor, 45 ungdomar börjar röka varje dag och rökningen kostar samhället minst 30 miljarder kronor om året.

”Ändå är tobaksrökningen i Sverige en politisk ickefråga”, skriver Cancerfonden
 ”…ingen verkar ta ansvar och tobakspolitiken går på tomgång utan några konkreta initiativ”.

Organisationen framhåller att den internationella Tobakskonventionen innehåller de åtgärder som behövs och att den i många andra länder används som ett stöd för att flytta fram de tobakspolitiska positionerna.

Cancerfonden lyfter fram följande fyra punkter där Sverige idag bryter mot Tobakskonventionens riktlinjer:
1/ Skyddet mot passiv rökning i vårt land är inte hundraprocentigt.
2/ Det saknas varningsbilder på tobaksförpackningar.
3/ Tobaksindustrin tillåts fortfarande att göra rekla på förpackningar och säljställen.
4/ Fullständig offentlig insyn saknas i tobaksindustrins lobbyarbete gentemot regering och riksdag.

 Jämför till exempel med hur orimligt det skulle te sig att inte följa FN:s Barnkonvention”, skriver Cancerfonden som anser att följande åtgärder snarast bör genomföras i Sverige:

• Inför exponeringsförbud för tobaksprodukter.
• Inför neutrala tobakspaket.
• Inför varningsbilder på minst 80 procent av paketens yta.
• Inför en 18-årsgräns för bruk av tobak.
• Fortsätt höja tobaksskatten.
• Inför en nollvision för tobaken i Sverige.

Det är dags att börja använda de evidensbaserade metoder som finns för att säkerställa att anhöriga, kamrater och dagens unga slipper dö den tobaksdöd som hälften av rökarna går tillmötes.

Verkligheten i Hässleholm, just nu som du läser detta, är att ca 25% av våra barn i 15 årsåldern har stillat sitt nikotinberoende på lunchrasten, bakom en idrottshall eller utanför skolområdet. Ciggen betalar de med sitt studiemedel eller månadspeng som du som förälder gett dem. Inköpsstället är kanske en mindre affär där den som säljer vet att det är 18-årsgräns och straffbart att sälja.

Är biodling folkhälsa?

Att avgränsa folkhälsoområdet är inte alltid lätt. Allting påverkar men kanske olika mycket. Blommor och bin, dvs pollinering är viktigt i växtriket för att sådant som blommar ska "fortplanta" sig. Växtriket är i sin tur oerhört viktigt för människan och alla djurarter. Oavsett man är allätare, rovdjur eller vegeterian.

Bi är tyvärr en stor bristvara såväl globalt som här i Sverige. Ett Hässleholmsföretag har en intressant idé kring hur det ska bli fler bin och honung i samhället. Läs mer på:  http://adoptabee.se/blog/
Kortfattat så kan du köpa en andel i en bikupa alt få en placerad hemma hos dig. Den sköts sedan av företaget och du får honung.

Ett barnperspektiv

Tack för en välarrangerad barn- och ungdomskonferens i onsdags! Viktiga frågor för Hässleholms framtid, attraktivitet och tillväxt. Naturligtvis tyckte jag det var extra intressant med Karlskogas folkhälsostrategs tankegångar och arbete. Ett barnperspektiv som ofta glöms bort beskrivs nedan, hämtat från Tobaksfakta.se idag den 2/3. Efter artikeln följer lite riskstatistik. Hör gärna av dig om det är något speciellt du vill ha belyst på denna folkhälsoblogg.

"Barnrättsperspektivet viktigt i tobaksfrågan"

En omkring meterhög treåring som blir hämtad från dagis av mamma eller pappa kan på hemvägen möta många olika påminnelser om tobaksbruket i vårt samhälle. I skräpet på trottoaren syns fullt av fimpar och använda portionsprillor. Vid busshållplatsen står vuxna och röker och man får akta sig så man inte får röken på sig. I servicebutiken finns skyltar med tobaksreklam både i treåringens ögonhöjd och högre upp och bakom disken syns en hel vägg med cigarettpaket på hyllor. I mataffären står snuskylen alldeles bredvid det lockande godiset och medan man väntar i kön till kassan har man ljusreklam med cigarettpaket ovanför huvudet.

-          Barnperspektivet tappas alldeles för ofta bort när vi exempelvis diskuterar ny tobakslagstiftning. Det är som att vi tror att det räcker med åldersgränsen för att skydda våra barn mot olika effekter av tobaksbruket och mot marknadsföring av tobak, säger Sara Sanchez Bengtsson, internationell sekreterare inom Tankesmedjan Tobaksfakta.

Hon leder ett samarbetsprojekt som Tankesmedjan Tobaksfakta nu drar igång för att tillsammans med andra organisationer sätta fokus på barns rättigheter i tobaksdebatten. Projektet omfattar barn och ungdomar i Sverige i åldrarna 0-18 år.

-          Vi vill tydliggöra hur de påverkas hälso- och attitydmässigt i dagens situation och lyfta fram frågor som är särskilt viktiga för dem, säger Sara Sanchez Bengtsson.

-          Ett exempel är marknadsföringen av tobak där ett exponeringsförbud skulle kunna ge unga ett bättre skydd. Ett annat exempel är passiv rökning som fortfarande drabbar många barn.

...och lite riskstatistik. Men även om du är en rökande föräldrer så har din attityd till ditt barns rökning stor betydelse. Studien omfattar inte snus men sannolikt finns ett liknande samband.

En ungdom som har två rökande föräldrar har 2,73 högre risk att själv bli rökare jämfört med två rökkfria föräldrar.
Ett rökande syskon innebär 2,3 förhöjd risk.
En rökande mamma innebär 2,19 förhöjd risk.
En rökande pappa innebär "bara" 1,66 förhöjd risk.

Folkhälsoenkät för elever i Hässleholm

Hälsoenkät skickas till 35 000 barn och unga

Under vecka 10 kommer alla skånska elever i årskurs 6, årskurs 9 och gymnasiets årskurs 2 att erbjudas att besvara Folkhälsoenkät Barn och Unga i Skåne 2012. Med hjälp av svaren ska barns och ungdomars livsvillkor, levnadsvanor och hälsa kartläggas.

 

Huvudman för undersökningen är Region Skåne tillsammans med Kommunförbundet Skåne.

 

Sammanlagt kommer 35 000 enkäter att skickas ut och frågorna handlar om bland annat skola, fritid, familj, matvanor, hälsa, tobak och alkohol.

 

Resultat blir forskningsunderlag

Resultaten från undersökningen ska bland annat användas som underlag vid beslut och prioriteringar inom Region Skåne, kommunerna och andra organisationer. Det kan också fungera som ett stöd i skolans hälsofrämjande arbete.

 

Med enkätsvaren som bas öppnas möjligheter att bedriva forskning om sambanden mellan livsvillkor, levnadsvanor, sociala faktorer och hälsa bland barn och unga. Under åren 2003 till 2009 har liknande undersökningar genomförts vartannat år i samma skolåldrar, men då har fokus legat på frågor om alkohol, tobak och narkotika.

– Barn och unga är en prioriterad grupp i vårt folkhälsoarbete. Men hälsa handlar om så mycket mer än alkohol- och droganvändning och därför har vi valt att bredda de tidigare enkäterna. Jag ser nu fram emot att vi får ett heltäckande underlag för Region Skånes, men också kommunernas, framtida prioriteringar, säger Birgitta Södertun (KD), regionråd med folkhälsoansvar.

”Från vaggan till graven”

Fler åldersgrupper kommer att fångas in genom de folkhälsoenkäter som skickas ut under 2012. Den tidigare barndatabasen i sydvästra Skåne ersätts av barnhälsoenkäten under 2012. Denna kommer att erbjudas samtliga föräldrar till barn i åldern 8 månader till 4 år inom hela Region Skåne.

Dessa två undersökningar bland barn och unga tillsammans med folkhälsoenkäten bland vuxna, som genomförs för fjärde gången i höst, innebär att hela den skånska befolkningen åldersmässigt kommer att kunna följas ”från vaggan till graven” framöver.

 

Resultaten av Folkhälsoenkät Barn och Unga i Skåne 2012 kommer att presenteras efter sommaren.

Ökad ojämlikhet i hälsa

Ökad ojämlikhet i hälsa och livslängd

2012-02-13

Pressmeddelande från

Stockholms universitet

Klyftorna i Sverige har ökat. En ny unik forskningsöversikt visar att detta leder till ökad ojämlikhet i hälsa och livslängd hos den svenska befolkningen. Exempelvis förväntas personer med universitetsutbildning leva cirka 5 år längre än de med enbart förgymnasial utbildning idag.

Klyftorna i Sverige har ökat. En ny unik forskningsöversikt visar att detta leder till ökad ojämlikhet i hälsa och livslängd hos den svenska befolkningen. Exempelvis förväntas personer med universitetsutbildning leva cirka 5 år längre än de med enbart förgymnasial utbildning idag. Forskarna Mikael Rostila och Susanna Toivonen är redaktörer till boken ”Den orättvisa hälsan. Om socioekonomiska skillnader i hälsa och livslängd” (Liber).  Båda är verksamma vid Stockholms universitet.
- Det som ofta lämnas i skymundan i samhällsdebatten är att social ojämlikhet har en stark och tydlig koppling till hälsa. Våra resultat pekar på att medicinska framsteg inte är tillräckliga för att förbättra hälsa och livslängd i den svenska befolkningen. Medicinen är självklart central då en människa redan är drabbad av sjukdom, men när det gäller att förebygga och minska ohälsa i samhället i stort måste vi stödja de socialt utsatta. En nationell kommission eller handlingsplan in enlighet med WHO:s rekommendationer är ett viktigt första steg för att uppnå en rättvis hälsa, säger Mikael Rostila.  
- Med vår bok som underlag kan vi peka på en rad åtgärder som måste till. Bland annat barn ges goda förutsättningar genom skolåren. Utbildning ger en mängd fördelar av betydelse för hälsan. Därför är det centralt att förbättra förutsättningarna till att skaffa sig utbildning i lägre sociala grupper. Det är även viktigt att skapa förutsättningar för arbete. Här handlar det om att minska sociala skillnader i tillgången till arbete och exponering för olika ohälsosamma arbetsförhållanden. Vidare är det centralt att förstärka den roll och betydelse hälsoprevention har, säger Susanna Toivonen.

För mer information kontakta gärna: Mikael Rostila, Fil dr. och Docent i sociologi vid Centrum för forskning om ojämlikhet i hälsa (CHESS): 070-7799894 alt mikael.rostila@chess.su.seSusanna Susanna Toivanen, Fil dr. och Docent i sociologi vid Centrum för forskning om ojämlikhet i hälsa (CHESS): 070-2829557

De senaste åren har det varit en flitig debatt i media och ibland allmänhet angående LCHF-dietens lämplighet för viktminskning och dess påverkan på hälsan långsiktigt samt även dess miljöpåverkan. Nedan är livsmedelsverkets svar på de vanligaste frågorna. Miljön belastas generellt betydligt mer av kost från animalier eftersom de kräver mycket vatten och konstgödning. Miljöaspekterna behandlas inte på ett djupare sätt denna gång.

Frågor och svar om LCHF

Vad är LCHF?

Det finns många varianter av LCHF-dieter. LCHF står för low-carbohydrate, high-fat, det vill säga låg-kolhydrat, hög-fett. Från början var det en bantningsdiet men nu används den även av personer som inte vill gå ner i vikt.

Gemensamt är att LCHF innehåller mycket fett och extremt lite kolhydrater, det vill säga man ska äta mycket smör, grädde, olja, feta mejeriprodukter, kött och fisk. Grönsaker som växer ovan jord och lite bär och nötter ingår också. Ibland tillåts också lite rotfrukter och frukt. Däremot ska man helt utesluta potatis, pasta, ris, gryner och bröd och söta livsmedel som läsk, godis och bakverk.

Vad händer när man äter LCHF-diet?

Många går ner i vikt, precis som man gör med de flesta bantningsdieter där man tar bort en livsmedelsgrupp. I detta fall ska man helt utesluta kolhydrater i form av potatis, pasta, ris, gryner, bröd och sockerrika livsmedel som läsk, godis och bakverk.

När man börjar äta LCHF-diet är det många som blir illamående, trötta och matta och får dålig andedräkt, vilket beror på att kroppen måste använda fett som bränsle i stället för glukos.

Finns det risker med LCHF-dieten?

Att äta LCHF-diet under en kortare tid för att gå ner i vikt innebär troligen ingen risk. Eftersom LCHF ger väldigt lite fibrer är det många som får förstoppning. Det kan vara mycket besvärligt, men är inte farligt på kort sikt. Men att äta LCHF under en längre tid kan vara skadligt på sikt.

Det finns ännu ingen forskning som visar vad som händer om man äter en strikt LCHF-diet under lång tid, som tio-tjugo år. Strikt LCHF är en extremdiet där högst 10 procent av energiintaget får komma från kolhydrater. Det finns få studier som pågått under mer än 1 år och dessa är gjorda på koster med betydligt mer kolhydrater, så det är svårt att direkt föra över resultaten på den strikta varianten av LCHF. Jämfört med lågkolhydratdieter i andra länder innehåller den svenska varianten extremt lite kolhydrater och mycket animaliska livsmedel: kött, ägg, mjölkprodukter och fisk. Det gör att den svenska LCHF ger mer mättat fett än de dieter som är studerade.

Det man vet är att

• LCHF ofta ger förstoppning, eftersom kosten är fiberfattig. Fibrer och fullkorn minskar också risken för tarmcancer, men LCHF innehåller inget fullkorn och bara lite fibrer.
• LCHF-dieten höjer i allmänhet de farliga blodfetterna, speciellt om man inte går ner i vikt av dieten. Man vet att höga blodfetter ökar risken för hjärt- och kärlsjukdom.
• mättat fett ökar risken för hjärt- och kärlsjukdom: LCHF-dieten innehåller mycket mättat fett. Om man byter ut mättat mot fleromättat fett minskar risken för hjärt- och kärlsjukdom.
• personer som äter fullkorn, frukt och grönt, fisk och olja vanligen håller sig friskare än de som äter mycket kött, smör och grädde och lite grönsaker.
• en ensidig kost gör att det blir svårare att få i sig alla näringsämnen: LCHF ger oftast för lite fibrer och inget fullkorn, som bara finns i spannmål och ris. Den innehåller också bara lite bär och nästan ingen frukt.

Varför mår en del bra av att äta LCHF?

Om man har fetma eller är kraftigt överviktig och går ner i vikt gör själva viktnedgången att man oftast mår bättre, det gäller oavsett bantningsmetod. Man känner sig piggare och orkar röra på sig mer. Men det är också många som inte mår bra av LCHF-diet. Många får till exempel förstoppning, eftersom kosten inte ger några fibrer. Många blir trötta och matta och får dålig andedräkt.

Om man har diabetes och går ner i vikt får man bättre insulinkänslighet och därmed bättre blodsockerkontroll. Blodfetterna blir också normalt lägre, men kolesterolet sjunker inte av LCHF-dieten i sig utan av själva viktnedgången. När man sedan nått önskad vikt och fortsätter att äta mycket mättat fett ökar risken för att blodfetterna ökar igen, vilket ökar risken för hjärt- och kärlsjukdom.

Vad anser Livsmedelsverket om LCHF-dieten?

LCHF-dieten innebär att man helt ska undvika godis, läsk, glass, bakverk och chips. Det är livsmedel som alla skulle må bra av att äta mindre av.

Men man ska också helt undvika fullkornsprodukter och det är livsmedel som minskar risken för både hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes, övervikt och eventuellt också cancer.

Att gå ner i vikt om man är överviktig eller fet är en stor hälsovinst, det gäller oavsett vilken bantningsmetod man använder. Kan LCHF hjälpa människor att gå ner i vikt är det bra. Samtidigt är LCHF ingen mirakelkur – anledningen att man går ner i vikt är att man får i sig färre kalorier. En del tycker det är lättare att följa LCHF eftersom de känner sig mätta. Det kan också vara lättare att hålla sig till en diet där man helt utesluter en livsmedelsgrupp, i det här fallet det mesta med kolhydrater.

Att äta LCHF-diet under en kortare tid innebär troligen ingen risk. Men att äta strikt LCHF under en längre tid kan vara skadligt på sikt. Det finns ännu ingen forskning om hur man mår efter tio-tjugo år med strikt LCHF.

En annan risk med LCHF-debatten är att folk i allmänhet börjar tro att mättat fett är nyttigt, och börjar äta mer bacon, grädde och smör men i övrigt fortsätter att äta som vanligt med mycket sockerrika livsmedel. Detta kan få allvarliga konsekvenser i framtiden både genom ökad risk för hjärt- och kärlsjukdomar och genom att andelen överviktiga i befolkningen blir större.

 

Varför ändrar inte Livsmedelsverket sina kostråd?

Många LCHF-förespråkare påstår att vetenskapen skulle ha svängt när det gäller fett. Men det stämmer inte.  Näringsexperter världen över är överens om att risken för hjärt- och kärlsjukdom minskar om en del av det mättade fettet byts ut mot fleromättat fett. Livsmedelsverkets råd måste bygga på det som vetenskapen säger om hur matvanorna påverkar hälsan på lång sikt, inte på personliga erfarenheter från människor som mår bättre för att de gått ner i vikt.

För de flesta är inte det viktigaste att äta mindre fett utan att äta rätt sorts fett, och Livsmedelsverket förordar inte heller en fettsnål kost. I dag äter de flesta för lite fleromättat fett, som omega 3, och för mycket mättat fett. Omega-3 finns exempelvis i fisk och rapsolja.

Uppdaterad: 2012-02-23 Källa: Livsmedelsverket

Vi blir äldre och äldre

För ett sekel (100 år) sedan var medellivslängden ca 55 år. Idag är den för en Hässleholmare 84 år för kvinnor och 80 år för en man. Men hälsa är inte alltid detsamma som att dö gammal. Vi beräknas snart bli upp mot 100 år.

Samtidigt vet vi att godkänd hjärtkapacitet hade 99 % av männen på 60-talet medan siffran idag är mindre än 50 %.

Vetenskapen går framåt och vi kan idag bota många sjukdomar men behandling och forskning kostar mycket pengar vilket gör det svårare och svårare för läkare och regionspolitiker att prioritera vilka som ska ha den dyra behandlingen.

• Ska man till vilket pris som helst hålla liv i en gammal cancersjuk person?
• Ska den som trots erbjudande om hjälp med livsstilsförändring fortsätter belasta sjukvården ha samma dyra behandling/operation som den skötsamme?
• Den sociala statusen har ett klart samband till hälsa och kvinnor har nästan dubbel så hög ohälsa som män. Hur påverkar det vilken vård som man erbjuds?
• Men framförallt, Hur ska vi (samhället) ha råd till det ökande antalet äldre som kanske snart är pensionärer i 35 år?

Svaret är att vi måste tänka nytt - 80 % av ohälsan har sitt ursprung i levnadsvanor som övervikt, inaktivitet, tobak, stress och alkohol. Av dessa 80% utgörs hela 50% av för lite fysisk aktivitet. Så unga, de i arbetsålder och äldre måste under hela dagen röra sig, så fort tillfälle ges samt få helt nya stödjande miljöer för livsstilsförändringar.