Trafikstrategi Hässleholm

Idag sitter jag och arbetar med trafikstrategi Hässleholm 2030.

Den ska svara upp mot våra behov och utmaningar som vi har framför oss tex:

·         Förbättra resmöjligheter med gång, cykel och kollektivtrafik

·         Stärk trafiksäkerhet, trygghet och tillgänglighet för utsatta grupper

·         Minska transporternas klimatpåverkan

·         Utveckla transportsystemet så det ger ökade möjligheter till fysisk aktivitet

Jag tänker mig att det ska bli grönare, attraktivare miljöer så att gående, elcyklister och cyklister, gärna på separerade vägar kan förflytta sig. Det ska gärna vara halkfritt och sammanhängande framfart. Den största tankeväxlingen vi måste göra är att tänka annorlunda jämfört med de senaste 60 åren då den fossildrivna bilen varit i fokus.

Vi ska bygga tätare men ändå bibehålla grönområden av tillräcklig mängd och storlek. Lyckas vi med det finns det inte plats för alla boende att ha varsin bil. Vi får nära till service och kvartershandel och möten mellan människor blir lätta.

En annan utmaning vi har är att vara mer fysiskt aktiva i vardagen och då är transporter till och från skola eller arbete till fots eller med cykel suveränt. Vår kommun har den fördelen att från tätorternas centrum når man all bebyggelse och företag inom en radie av 1-2 km, dvs gång och cykelavstånd!

Under lunchen roade jag mig med en ovetenskaplig observationsstudie. Vilka är ute i snöyran och vad gör de?
Få barn men några som busa runt och åkte pulka, inga ungdomar, många hundägare och faktiskt några cyklister som trotsade snömodden! Barnen har jullov så möjligheten att utnyttja dagsljuset fanns.

Noterar även att vår grannkommun K-stad har nya miljömål på gång. Giftfria offentliga miljöer för barn, minskad biltrafik i tätorter, fossilbränslefri kommunkoncern 2020 och utvecklat friluftsliv är intressanta delar.
Noterar även att de är på väg att underteckna den europeiska deklarationen om jämställdhet...

Bra jobbat K-stad!

Förskolegårdar i Hässleholms kommun

Idag har jag uppdaterat mig på våra barns viktigaste förutsättning för den första kontakten med natur, miljö och rörelseglädje - förskolegårdarna. Besök gjordes på Solgläntan följt av den nya förskolan i Tyringe som nu byggs för att slutligen se kommunens nyaste förskola, belägen i Vinslöv.

” – Vi lär våra barn att utnyttja halva hjärnkapaciteten, den som lagrar färdig kunskap och skapar ordning och reda… ju mer vi aktiverar vår hjärna, desto mer växer den. Hjärnan behöver tränas lika mycket genom rörelse och finmotorik och genom att låta sinnena få nya upplevelser, syn, lukt, hörsel och smak.”                                           

Matti Bergström, hjärnforskare och fysiologiprofessor

De allra flesta barn går i förskola från ca 1,5 års ålder till 5 års ålder. De tillbringar en stor del av sin vakna tid i förskolan där de grundlägger många färdigheter av social, emotionell, kognitiv, psykisk och fysisk karaktär. Det är därför av stor vikt att förskolornas utemiljö stimulerar och har förutsättningar att lägga en bra grund. Barnen ska under kanske 5 års tid nästan dagligen vistas i samma miljö. Idag kan barnen mer sällan lämna det inhägnade området för att besöka omgivande natur pga personalbrist.   
År 1975 angav socialstyrelsen att gårdarna skulle ha storleken av 55 kvadratmeter per plats. Vid tillsyn och planering idag anger kommunens miljökontor 40 kvadratmeter.
 
Kvalitéer som miljön ska uppmuntra är rörelseglädje, koordination, balans, smidighet och att förmå barnen att bibehålla/uppnå energibalans.
Enligt de uppgifter som BVC och familjens hus i Hässleholm samlar in för våra 0-5 åringar kan vi se att bland 4-åringarna är 12 procent av flickorna och 17 procent av pojkarna överviktiga eller har fetma. Samtidigt är en stor del av föräldrarna inte medvetna om att barnet lider av övervikt och meddelas inte alltid då barnet vägs och mäts på BVC. Enligt folkhälsoenkäten från 2012 är 15 procent av Hässleholms flickor i årskurs 6 (12 år) överviktiga eller har fetma medan andelen bland pojkarna är 25 procent.
 
Utemiljön på Borggården ser ut att innehålla många av de 6 karaktärer som Hässleholms riktlinjer stakar ut. Vi får hoppas att växtligheten får möjlighet att växa till sig och att ytans storlek är anpassad till de många avdelningar som förskolan i Vinslöv består av.
 
De olika karaktärerna är:

Gårdskaraktär 1: Öppna ytor 4

Gårdskaraktär 2: Naturrik miljö. 4

Gårdskaraktär 3: Kuperad och grovmotoriskt utmanande och utvecklande miljö. 5

Gårdskaraktär 4: Rumslig miljö. 5

Gårdskaraktär 5: Inomhusnära miljö (naturlig koppling mellan inomhus- och utomhusaktiviteter) 6

Gårdskaraktär 6: Kreativt och naturvetenskapligt stimulerande miljöer 7

 

FNs äldredag 2015-10-01

Idag började Hässleholms kommuns anhörigvecka kallad Anhörigforum.
Den sammanfaller med den internationella Day of older persons, då MSB brukar uppmärksamma äldres säkerhet.

Tidigare idag kunde man höra ortopedläkaren Mårten Steen tala om benskörhet och själv fick jag förmånen att lyssna på den entusiasmerande och kunniga dietisten Frida Axberg från omsorgsförvaltningen. Temat var Kosten i samverkan med naturligt åldrande. Här följer ett kort sammandrag:

Kost och naturligt åldrande

Från 65- 70 årsåldern tappar man naturligt 0,5 kg per år. Är man 65 år eller mer bör BMI ligga på 22-29 (normalt annars 20-25) och över 70 år kan BMI vara 23-29 utan oro.

Det är inte detsamma att det är ok att ha tex en stor mage. Den äldre kan vara överviktig och ändå undernärd. Dvs inte få i sig tillräckligt med vitaminer och mineraler men för mycket kalorier/energi.

Bandage är bra för sårläkning men minst lika viktigt är proteiner. Normalt ska en vuxen få i sig ca 0,8 g protein/kg kroppsvikt, en frisk äldre 1,2 gram och en sjuk äldre 1,5 gr. Tänk också på att rökning försämrar sårläkning med upp till 50%!

Hur mycket energi/kalorier behövs då? En KOL patient behöver mer än en normalaktiv/vardagsmotionerande frisk vuxen.

Det är viktigt för den äldre att få i sig vätska. Vuxna består av 60% vatten, barn 70% medan äldre ofta ligger på 50-55%. Tänk på att vart tredje läkemedel som biverkning har muntorrhet. Saliv är viktigt för tandhälsa, nedbrytning av maten, andedräkt, antibakteriellt, tal och smakupplevelse. Salivproduktionen kan stimuleras av tex sill, citrusfrukter, lingonsylt och rabarberkräm.

D-vitamin produceras naturligt i kroppen då huden utsätts för sol. Förmågan är sämre hos äldre, dessutom är effekten störst under sommarhalvåret. Brist på D-vitamin kan leda till engelska sjukan (rakit), benuppmjukning och förekommer idag tom bland ungdomar pga innesittande och dålig kost.

Andra vanliga problem kopplat till kost är förstoppning och diarré. Förstoppning kan orsakas av låg fysisk aktivitet, läkemedel (tex antidepressiva och smärtstillande) och kan via maten påverkas positivt av torkad frukt, fibrer och kaffe. Diarré kan orsakas av antibiotika, laktosintolerans och stress och då kan the, blåbär , banan och gröt vara bra kost.
Innehållet i texten utgår från min tolkning och ev synpunkter ska inte belasta Frida utan ställs till mig.

Stöd för ungdomars tobaksavvänjning i Hässleholm

2015-05-21

 

Tobaksavvänjning för tobaksfri skoltid

Tobaksindustrin vet att ungdomar lättare utvecklar ett beroende av tobak och vill på det sättet rekrytera konsumenter till sina produkter. Beroendet är såväl fysiskt som psykiskt och abstinensen blir starkare i förhållande till hur länge och hur mycket nikotinisten använder tobak. Vanliga anledningar för ungdomar att sluta är kostnader och hälsoskäl. I Sverige dör varannan rökare av sin rökning och i snitt 12 år för tidigt. Varje år dör 12 000 rökare i Sverige viket innebär 32 rökare per dag.

Skolsköterska och primärvård/vårdcentral

All legitimerad sjukvårdspersonal ska normalt sett kunna ge minst enkla råd. Barn och ungdomar under 18 får inte köpa nikotinprodukter. I undantagsfall kan läkare skriva recept på läkemedel mot nikotinberoende.

 

Olika metoder erbjuds!

1a. Enkla råd (Elevhälsovård och primärvård): Korta standardiserade råd, mindre än 5 min. Skadeverkningar, vinster, råd om hur gå tillväga, hänvisning till mer hjälp och stöd. Ev kompletterat med informationsbroschyr.

b.      Rådgivande samtal (primärvård): MI-samtal, skriftlig information

c.       Kvalificerat rådgivande samtal (primärvård): KBT och MI-samtal, uppföljning, flera samtal, ev recept på läkemedel för tobaksavvänjning, längre än rådgivande samtal.

2.       Skriftligt program: Sluta röka och snusa på 4 veckor, boken finns att låna på högstadiums och gymnasiers skolbibliotek.

3.       Ungdomsmottagningen Hässleholm: Tobaksavvänjning individuell och i grupp. http://www.umo.se/Ungdomsmottagningar/Hassleholms-ungdomsmottagning/

4.       Appen Fimpaaa! Sveriges första sluta-röka-tjänst för unga. Ingen kostnad.

             http://www.umo.se/Om-Umo/UMO-info/UMO-info-februari-2015/Fimpaaa-redan-en-succe/

5.       Sluta röka linjen: Gratis, anonymt och individuellt avvänjningsstöd via webb eller telefon, på olika språk. Finns även på fb, twitter och instagram. http://slutarokalinjen.org/

Kontakt: Folkhälsostrateg, Vidar Albinsson,  E-post: vidar.albinsson@hassleholm.se

Rädda unga skåningar från rökningens konsekvenser!

Rädda unga skåningar från rökningens konsekvenser!

15 000 ungdomar börjar röka varje år i Sverige, 40 nya unga rökare per dag. Ungefär en tredjedel av alla ungdomar röker när de är i slutet av sin skoltid på gymnasiet (CAN 2013).

Tobaksbolagen satsar stort på rekrytering av nya brukare och riktar sig främst till ungdomarna. Man säljer en livsstil, läckert paketerad och ofta smaksatt med godis, men döljer att det bakom fasaden lurar en dödlig produkt. Undersökningar visar att nästan ingen börjar röka efter 24 års ålder och det har tobaksindustrin tagit fasta på och försöker nu att locka in ungdomar i nikotinberoende innan dess. Samtidigt är målgruppen unga extremt priskänslig och det innebär att en av samhällets viktigaste motåtgärder mot tobaksindustrins snärjningsförsök av våra ungdomar är skattenivån på tobak.

Höjs priset på tobak med 10 procent, med hjälp av höjda skatter, sjunker konsumtionen med 3-4 procent.  Detta är vetenskapligt bevisat, och ingår i WHO´s tobakskonvention som en viktig artikel.

Inom hälso- och sjukvården i Sverige behandlas 100 000 personer som insjuknar i rökrelaterade sjukdomar årligen. Följden av denna sjuklighet är 12 000 för tidiga dödsfall varje år.

I Skåne län dör drygt 1500 personer varje år av rökning. Kostnaderna för skåningarna uppgår till 3 966 000 000 kr per år (beräkningar av Yrkesföreningar mot tobak utifrån invånarantalet 1 263 088 i Skåne). Rökare förkortar sina liv med tio år i genomsnitt och har ofta en ökad sjuklighet i många år dessförinnan (registeruppgifter om tobaksrökningens skadeverkningar. Socialstyrelsen 2014).

Det är inte bara rökaren själv som drabbas av ohälsa och begränsade möjligheter i livet utan även många anhöriga påverkas och får sina liv förändrade med ett annat fokus än man planerat med oro och en sänkt livskvalité.

Över hela världen sprids idag tanken på Tobacco Endgame. Fler och fler länder fattar ett politiskt beslut om ett datum då förekomsten av rökning är så låg att tobak upphör att vara ett dominerande folkhälsoproblem. I Sverige ställer sig alltfler stora nationella organisationer bakom kravet på politiskt beslut om en långsiktig utfasning av tobaksrökning: ”Tobacco Endgame - Rökfritt Sverige 2025”. För att skydda våra ungdomar och för att visionen om ett tobaksfritt Sverige ska kunna bli verklighet. Detta skulle kunna ske genom en handlingsplan som bygger på de åtgärder som beskrivs i WHO´s Tobakskonvention och som visat sig vara effektiva. Många av dessa stödjande insatser har flera länder redan prövat med goda resultat.

Huvudfokus i konventionen är att skydda nuvarande och framtida generationer från de hälsomässiga, sociala, miljömässiga och ekonomiska konsekvenserna av tobaksbruk.

Det gäller att begränsa antalet nya rökare genom att:

• kontinuerligt höja priset på tobaksvaror

• minska exponeringen på säljställen (tobaken förvaras osynligt i skåp eller lådor)

• göra cigarettpaketen enhetliga och neutrala med varningsbilder och varningstexter samt

• ta bort lockande smaktillsatser i tobaken som särskilt riktar sig till ungdomar

Det gäller också att:

• införa flera rökfria miljöer i hela samhället och

• erbjuda ett professionellt och tillgängligt stöd till den stora majoritet av rökare som vill sluta.

Tre av fyra av dem som röker vill sluta. Det gäller även ungdomar. Ingen förälder vill att deras barn ska börja röka. Alla skulle vinna på en skärpt tobakspolitik som underlättar ett rökfritt val.

Vi som arbetar i Skånes kommuner och i Skånes hälso- och sjukvård ser ett behov av mer kraftfulla åtgärder. Ett tydligt budskap från våra politiskt valda och att Tobakskonventionens åtgärder genomförs.

Ett rökfritt samhälle skulle stödja skolans arbete och frigöra resurser inom vården till andra angelägna vårduppgifter.

Annica Dahl, folkhälsostrateg Lunds kommun    

Brith-Marie Delander, fd ordf temagrupp tobak, nätverket hälsofrämjande sjukvård                                                    

Carin Molin, processledare för Hälsofrämjande sjukhus Malmö                                                                

Carina Zachau (M), kommunråd Örkelljunga kommun                                                                                                    

David Chalom, överläkare ortopedisk kirurgi                                                                                                      

Eva Kullenberg (FP), ordf Ängelholms kommuns folkhälsoberedning 

Felix Ekman, folkhälsostrateg Lunds kommun                                                                                      

Johanna Häggberg, folkhälsostrateg Örkelljunga kommun                                                                     

Maria Selway, drogförebyggande samordnare Ängelholms kommun                                               

Matilda Hedén, folkhälsostrateg Ängelholms och Båstads kommuner                                                                             

Paul Übelacker, författare                                                                                                                              

Peter Groth, folkhälsostrateg Region Skåne 

Susanne Larsson, folkhälsostrateg Trelleborgs kommun                                                                      

Thomas Andersson (FP), ordf Båstad kommuns Välbefinnanderåd                                                                

Tommy Aspegren (FP), ordf KSOU Östra Göinge kommun                                                                        

Ulla-Britt Brandin, projektledare folkhälsa Perstorps kommun                                                                  

Vidar Albinsson, folkhälsostrateg Hässleholms kommun                                                                              

Yvonne Kvist, utredare Osby kommun

Kommunal politik för goda levnadsvanor

Fler händer i vård och omsorg?

Vi blir fler och vi blir äldre men blir vi friskare?

Kroniska sjukdomar som har samband med levnadsvanor dödar fler än alla andra faktorer tillsammans. Det handlar om hjärt-kärlsjukdomar, cancer, KOL och typ 2-diabetes. De kallas noncommunicable diseases, NCD eller på svenska, icke smittsamma sjukdomar. Dessa sjukdomars främsta riskfaktorer är tobaksrökning, riskbruk av alkohol, ohälsosamma matvanor och otillräcklig fysisk aktivitet. I Sverige utgjorde NCD 90 procent av dödsfallen 2011. Det positiva är att levnadsvanorna går att påverka i motsats till genetiska riskfaktorer. Socialstyrelsen fastställde 2011 Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder för att elevhälsa, äldre- och handikappomsorg samt landsting ska genomföra ett paradigmskifte.  

Levnadsvanorna har ett starkt samband med socioekonomiska faktorer och de mest verksamma och kostnadseffektiva åtgärderna är politiska och strukturella, inte minst på kommunal nivå. Ökningen av NCD löser vi inte med fler sjukhus, sjuksköterskor, läkare och händer i vården utan med ett fokus på att främja och bevara människors hälsa så att vi inte blir sjuka i samma utsträckning som nu. Med nuvarande ökningstakt kommer tex antalet cancerpatienter annars att vara 70 procent fler om 15 år₁. Effekten av ett hälsofrämjande synsätt blir dock det som varit fokus i valdebatten; bättre skolresultat och en rimlig belastning inom vård och omsorg.

Frågan är då - Vilken folkhälsopolitik vill partierna på kommunal nivå driva för att befolkningen ska vara friska och må bra?

Fakta: 2,7 miljoner svenskar rör sig för lite, 840 000 röker dagligen, 1,9 miljoner har ohälsosamma matvanor, 1,2 miljoner har ett riskbruk av alkohol (Folkhälsomyndigheten 2013). I Sverige svarar icke smittsamma sjukdomar för cirka 90 procent av både dödlighet och förlust av fullt friska år, sk DALY (WHO, 2011).

₁ Cancerfonden, 2014

Välfärd och social hållbarhet, Crossing Borders, Malmö högskola 25 februari 2014.

Ett arrangemang av bla Malmö stad, Region Skåne och Länsstyrelsen Skåne. Genom Malmökommissionens arbete genererades en ny förståelse och ny kunskap om social hållbarhet. Med utgångspunkt från kommissionens underlag, diskuteras lösningar på gemensamma samhällsutmaningar. Under våren 2014 arrangeras fem föredrag på olika teman där befolkningens hälsa utgör en central del som en förutsättning för hållbar utveckling.

Hans Abrahamsson, docent i freds- och utvecklingsforskning vid Göteborgs universitet, tidigare kommissionär. Var 10:e bil i Malmö ägs av 8 personer sk målvakter. I omvärlden har vi sett ett antal fall i närtid då god ekonomisk utveckling förbytts i social ohållbarhet och social oro. Exempel på detta kan vara Arabiska våren och till viss del Ukraina. Med befolkningsökningen i världen kommer vi att få en fördubblad arbetskraft. Med globaliseringen blir denna arbetskraft mer rörlig. Urbaniseringen fortsätter och är fördubblad om 30 år. Det finns en risk att parallella trygghetssystem växer fram sk gemenskapsgrupper. I delar av Göteborg och Malmö är andelen NEETS 33% (Not in Education, Employment or Training. Mer än 10 % av alla unga i Sverige varken arbetar eller studerar och kategoriseras numera som NEETs (Mind nyhetsbrev 140306). Det finns ingen mening att finnas till om man inte behövs!

Ryggmärgslösningen blir ofta att förstärka innanförskapet: Ökad kontroll, stängsel och övervakning. Istället kan investering i positiv säkerhet vara ett alternativ: förebygga, främja underifrån, social investeringspolitik utifrån medskapande och medborgardialog.

Hans menar att kanske skulle man ompröva synen på sambandet mellan tillväxt och välfärd enligt, a) En ny tillväxtregim som definierar tillväxt i form av välbefinnande och livskvalitet och b) En ändrad produktionsinriktning som ökar den lokala resursmobiliseringen vilket gradvis medger ett minskat exportberoende.

Vidare menade Hans att målkonflikter - vad och varför inte diskuteras nästan alls i kommuner utan man går på verkstad och huret direkt. Han avslutade med att den viktigaste valfrågan borde vara hur vi får in ungdomar i arbete och hur vi kan ordna bostäder åt ungdomar samt att FOLKHÄLSOARBETARE ÄR DAGENS FREDSAMBASSADÖRER!

Tapio Salonen, professor i socialt arbete vid Malmö högskola och tidigare kommissionär i Malmökommissionen.

Tapio säger att Sverige aldrig har varit rikare än nu. För 30 år sedan var vi världsmästare i ekonomisk jämlikhet. Inom OECD är det Sverige och Israel som har haft sämst utveckling de senaste 10 åren avseende ekonomisk jämlikhet. Vi har nu, enligt Tapio, en prestationsbaserad välfärdsmodell. Som exempel nämnde han att 1991 kunde 4% av Sveriges befolkning försörja 3 familjer idag kan 22% göra det utifrån den inkomst de har. Vi ser även en tydlig trend mot att i stora delar av städerna så är det inte nattbefolkningens sysselsättning som ökar utan det är mer välbärgade från ytterområden som pendlar in och jobbar. Vi tenderar att få uppdelningar i städerna där vissa områden domineras av vita med socioekonomisk hög status istället för blandområden som ökar förståelsen och tilliten i befolkningen. Vi har fått en ny samhällsklass som kallas Prekariat₁  (Guy Standing) som går från den ena osäkra anställningen till nästa. Vi ska ha en likvärdig skola och bör ha en likvärdigt boende. Det finns alltså en framtid för allmännyttan!

Två begrepp användes för att demonstrera social sammanhållning. Dels Bonding – knyter samman med de som liknar dig. Och Bridging – bygga broar mellan olika grupper. Vi har tilltagande insider och outsidermönster vilket kan leda till social oro, vilket vi har exempel på i närtid (Husbykravallerna) därför bör vi satsa på humankapitalet för att nå tillväxt.

Andelen fattiga bland arbetslösa, sjuka och förtidspensionärer tredubblades mellan 2004 och 2012, enligt siffror från Statistiska centralbyrån. Med fattig menas här relativ fattigdom vilket innebär att hushållets disponibla inkomst, justerad med hänsyn till dess försörjningsbörda, är lägre än 60 procent av medianvärdet i befolkningen. År 2012 låg medianvärdet på 213.700 kronor. Mellan 2004 och 2012 hade andelen fattiga i gruppen nästan tredubblats från 10,3 procent till 30,2 procent. (http://www.dn.se/ekonomi/scb-var-tredje-arbetslos-fattig/)

₁ Wikipedia: Används för att beskriva en grupp i samhället bestående av dem som under längre tid är utanför den etablerade arbetsmarknaden. Hit hör långtidsarbetslösaoch personer vars anställning eller uppehälle långvarigt är osäkert eller tillfälligt. Hit kan till exempel räknas dem som mer än under en övergående period har provanställning, livnär sig på svartjobb, har vikariat, praktiserar eller går på bidrag.